Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nationella minoriteter

Premiär för sverigefinnarnas dag

Publicerat torsdag 24 februari 2011 kl 15.04
"Det är en historisk dag"
(4:04 min)
Esko Melakari.

I dag den 24 februari firas sverigefinnarnas dag för första gången. Drygt ett år har gått sedan den nya lagen om nationella minoriteter trädde i kraft och gav sverigefinnarna-en av fem nationella minoriteter i Sverige- en rad nya rättigheter. På Finlandsinstitutet i Stockholm firar man bland annat med artistuppträdanden och föreläsningar. Dagen innan festligheterna träffade SR International Esko Melakari från Sverigefinländarnas delegation.

– Det känns absolut som en historisk dag. Det är första gången vi manifesterar det här, att vi är en nationell minoritet och finskan ett nationellt minoritetsspråk. Finland och Sverige var ett och samma rike i 600 år. Man kan jämföra med att Skåne har tillhört Sverige i 350 år, säger Esko Melakari.

Den nya lagen var ett erkännande man hade väntat länge på, säger Esko Melakari när han visar runt på Finlandsinstitutet. Även om sverigefinnarna sedan 1999 haft status som nationell minoritet förstärktes deras rättigheter i och med lagändringen. Det gäller särskilt de 26 kommuner som ingår i det så kallade förvaltningsområdet för finska. I de kommunerna har sverigefinnarna numera rätt att tala finska vid myndighetskontakter, och kommunerna måste också erbjuda till exempel finskspråkig barn- och äldreomsorg.

Eftersom Sverige inte registrerar etnicitet är det svårt att veta exakt hur många sverigefinnarna är, men omkring 470 000 personer talar finska i Sverige. Sverigefinnarna har rötter ända tillbaka till tidigt 1600-tal, men de flesta kom som arbetskraftsinvandrare efter andra världskriget då svensk industri gick på högvarv. En allmän uppfattning är att sverigefinnarna är väl integrerade i det svenska samhället, så vilket behov finns då egentligen av finskspråkig service?

– I den nationella minoritetspolitiken är det inte fråga om behov. Den nationella minoritetspolitiken utgår från rättigheter som minoriteterna har. Det är den stora skillnaden mot exempelvis integrationspolitiken, säger Esko Melakari.

I och med att den sverigefinska befolkningen blir allt äldre är tillgången på finskspråkig äldreomsorg en mycket viktig fråga, anser Esko Melakari. Men minst lika viktig är barn- och ungdomsverksamheten, och där finns en utmaning  i och med att många unga sverigefinnar har tappat finskan. Men Esko Melakari ser ändå ett trendbrott med ett uppsving för finskan:

– Väldigt många sverigefinska unga som i dag är i 20-30-40-årsåldern, gick i den assimilerande skolan där man sade att det var helt meningslöst att lära sig finska och att finskan inte hade någon betydelse. Det har lämnat sina spår. I dag har många unga föräldrar tappat finskan helt eller delvis. Men många som har upplevt den tiden sätter nu sina barn i finska barngrupper och sverigefinska förskolor.

I samband med att sverigefinnarna blev en nationell minoritet slog man fast att det finns ett starkt intresse hos sverigefinnarna att bevara sitt språk och sin kulturella särart. Vad består då den kulturella särarten av? Enligt Esko Melakari är en viktig del finnarnas långa strävan efter självständighet:

– Finland har varit en del av det svenska riket under lång tid, men har också legat under det ryska väldet. De fick sin självständighet sent, och efter det har de fått genomlida flera krig som lämnat djupa spår hos finnarna. Att vara finne är något väldigt speciellt och starkt hos många, förklarar han.

Nu finns alltså rätten för sverigefinnarna att använda sitt eget språk i officiella sammanhang. Men det är långtifrån självklart för alla sverigefinnar att utnyttja den rätten. Det tar ett tag att ställa om, tror Esko Melakari:

– Man har lärt sig att man ska använda svenska när man pratar med svenska beslutsfattare, politiker och så vidare. Så jag tror att det kommer ta tid innan finnarna som behärskar svenska börjar använda finska, vilket de har full rätt till.

Datumet 24 februari är folklivsforskaren Carl Axel Gottlunds födelsedag. Gottlund föddes 1796 och var en av de tidiga folklivsforskarna i finnskogarna i Sverige. Han kallades även Svedjefinnarnas apostel.

Sveriges fem nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".