Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
MEDIEDEBATT

Stor okunskap bland unga om public service

Publicerat torsdag 24 februari 2011 kl 15.25
"Public service? Jag vet faktiskt inte"
(4:42 min)
Sveriges Television är ett av tre svenska public service-bolag. De andra är Sveriges Radio och Utbildningsradion. Foto:Henrik Montgomery/SCANPIX

En särskild public service-lag, där det framgår vad Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion ska göra i framtiden och hur tre bolagen ska finansieras. Det förslaget kom på torsdagen från Sveriges Radios ledning. Men vad är public service? Långt ifrån alla tycks veta det idag. Speciellt bland unga personer tycks okunskapen vara utbredd.

– Jag har ingen aning.

– Ingen aning. Jag har ingen aning.

– Public service? Jag vet faktiskt inte. Nähe.

Om jag säger public service vad säger du då?

– Jag vet inte. Inget speciellt.

– Den ska vara tillgänglig för alla antagligen.Jag vet inte.

Vet du hur man finansíerar public service?

– Mycket pengar från företag som man inte vet om. Säkert mycket hysch-hysch också.

Känner du till att det finns en licensavgift?

– Jag tycker det fungerar ganska bra nu att man betalar en kostnad som jag antar att jag gör till Kiruna.

Vad tycker du om public service?

– Jag tycker det är bra. De jobbar mot en bred publik. Det är program och information som många människor vill ha och som riktas till en bred publik. Inte bara en specifik grupp. Andra kanaler driver ofta ett vinstintresse. De sänder sådant som man kan tjäna pengar på, medan public service ser till vad folk behöver veta. Det tycker jag är bra.

(Unga röster från Stockholm)

Med public service avses i Sverige SR, Sveriges Radio, och SVT, Sveriges Television, samt UR, Utbildningsradion. Företagen är inga statliga bolag utan är organiserade i ett stiftelsesystem för att markera sin självständighet från staten.

De tre företagen är finansierade via den TV-avgift man betalar till Radiotjänst.

Pengarna hamnar i en fond, och det är sedan regering och riksdag som bestämmer hur mycket pengar som de tre bolagen ska få för att göra nyheter och program.

Public service-begreppet kommer ursprungligen från Storbritannien och BBC. Tanken med public service är att erbjuda medborgarna en radio och TV som står fritt från kommersiella krav och beroende, och där statsmakterna sätter en ram och visst regelverk, men inte lägger sig i verksamheten som sådan. Finansieringen kan se ut på olika sätt: avgifter, skatter eller reklamintäkter.

I Sverige betalas public service-verksamheten med en avgift för innehav av TV-mottagare. Tanken är att de allra flesta hushållen har en TV idag och därmed är betalningsskyldiga.

TV-avgiften, ibland kallad TV-licens, ligger idag på lite drygt 2.000 kronor om året. För dessa pengar får man SVT:s fyra TV-kanaler och SR:s fyra radiokanaler med 25 lokalradiostationer samt UR:s utbud av radio och TV-program.

Betalningsviljan är hög. Nio av tio hushåll betalar avgiften. Störst är motståndet bland unga, i den mån de alls känner till skyldigheten att betala.

Riksdagen ger public service-bolagen sändningstillstånd för en viss period. Det nuvarande tillståndet löper ut 2013 och inför en ny period ska kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth i vår tillsätta en ny public service-utredning.

Inför denna försöker nu ledningarna för de tre bolagen att positionera sig och tala om hur man ser på framtiden, medielandskapet också fortsätter att ändras snabbt.

Både hos allmänheten och bland politikerna finns det olika uppfattningar om vad public service-företagen ska ägna sig åt i framtiden och hur verksamheten ska finansieras.

Den snabba tekniska utvecklingen har gjort TV-avgiften omodern, eftersom man på sin dator via Internet, eller i mobilen kan se mycket av SVT:s programutbud.

SVT har också extra inkomster från sponsorer vid t ex sportsändningar. Dessa inkomster ifrågasätts nu också.

Enligt tidningen Riksdag & Departement finns det nu en majoritet i riksdagen för att slopa TV-avgiften och hitta en annan finansieringsform. Kulturutskottet i riksdagen vill att den nya utredningen också ska se över finansieringsfrågan.

Det handlar om att på något sätt öronmärka pengar för public service via en medieavgift. Det skulle kunna vara ett sätt att också för framtiden hålla den utanför statens budget.   

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".