Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Natten då Sverige väcktes ur sin Törnrosasömn

Publicerat fredag 25 februari 2011 kl 12.22
"Palme är det. Olof Palme. Jo, det är sant!"
(5:26 min)
Kortegen med Sveriges statsminister Olof Palmes likkista passerar Kungsgatan kantad av sörjande människor innan jordfästningen på Adolf Fredriks kyrkogård i Stockholm 15:e mars 1986. Arkivfoto: Svenskt Pressfoto/Scanpix.

Det har gått 25 år sedan Sveriges kanske mest älskade och hatade politiker dog, mördad på öppen gata i centrala Stockholm den 28 februari 1986. Olof Palme blev 59 år.

Mordet är ännu inte uppklarat. 1989 dömdes missbrukaren och den, för bland annat dråp, tidigare straffade Christer Pettersson för mordet på Palme av Stockholms tingsrätt. Men samma år friade hovrätten Pettersson, som avled 2004.

Den omfattande men inte framgångsrika polisutredningen fortsätter sedan preskriptionstiden för mord numera är borttagen. Olika så kallade spår har under åren sysselsatt Palmeutredningen, som till exempel den kurdiska organisationen PKK, den extremnationalistiska kroatiska Ustasjarörelsen, svenska högerextremister med inblandning av polis och militär, det så kallade Sydafrikaspåret och amerikanska CIA med flera spår, har figurerat i oändliga spekulationer om vem som skulle vilja se Sveriges statsminister och partiledare för Socialdemokraterna död.

Olof Palme väckte många starka känslor under sin tid som politiker, statsråd och statsminister.

Palme föddes i en högborgerlig familj i Stockholm. Mot denna bakgrund kunde man kanske förvänta sig att en konservativ politisk syn skulle ligga nära till hands, men Olof Palme blev vad han själv kallade en demokratisk socialist. Hans politiska ställningstagande grundade sig enligt honom själv under bland annat studietiden i USA i slutet av 40-talet, där han såg de stora klassklyftorna i det amerikanska samhället. En resa till Asien i början på 50-talet öppnade Palmes ögon för kolonialismens konsekvenser.

Palme gick med i det Socialdemokratiska partiet när han läste juridik i Stockholm. Han blev studentpolitiker och ordförande för Sveriges förenade studentkårer och arbetade också internationellt med studentfrågor. 1958 blev Olof Palme riksdagsman. Han kom in i den socialdemokratiska regeringen under Tage Erlander 1963 och blev senare både kommunikationsminister och utbildningsminister innan han 1969 valdes till ny ordförande för Socialdemokraterna.

– Behagar då kongressen att till partiordförande utse Olof Palme?
– Ja!
– Svaret enhälligt ja.

Under Palmes första statsministertid, 1969-1976, fick Sverige en rad reformer inom bland annat familjepolitiken och på arbetsrättens område med medbestämmande lagen, MBL.

Efter 40 år av socialdemokratisk dominans fick Sverige borgerliga regeringar under åren 1976 till 1982, OIof Palme blev då oppositionsledare. Socialdemokraterna återkom till regeringsmakten 1982 där energipolitiken och frågan om de så kallade löntagarfonderna fortsatte att vara stora politiska frågor i tiden.

Palme gjorde sig känd för sin politiska retorik och debattstil som många uppfattade som hård och arrogant. Han väckte därmed starka känslor på båda sidor. Palme älskades av de sina och fick bland motståndarna många som avskydde honom.

För Olof Palme hade utrikespolitiken och u-landsfrågorna ett stort intresse och utrymme. Det var här som hans engagemang, analys och kritik samt fördömanden av regimer skapade också internationella rubriker. Under tiden som oppositionsledare hade Palme bland annat tagit på sig rollen som FN-medlare i kriget mellan Irak och Iran. Han var också ordförande i den så kallade Palmekommissionen för nedrustnings- och säkerhetsfrågor.

Efter ett biobesök på Sveavägen i centrala Stockholm fredagen den 28 februari 1986 vandrade Olof Palme med hustrun Lisbet söder ut mot bostaden i Gamla stan. Palme hade tidigare på kvällen sagt att han inte ville ha någon säpobevakning den här kvällen. Efter att ha korsat Sveavägen och kommit till dåvarande Tunnelgatan, i dag Olof Palmes gata, så glider en mansperson upp bakom dem. Han skjuter på nära håll Olof Palme och avfyrar också ett skott mot Lisbet Palme, som bara lätt sårar henne. Olof Palme däremot faller blödande till marken med livshotande skador. Klockan är omkring tjugo minuter över elva. Strax efter midnatt förklaras Olof Palme död på Sabbatsbergs sjukhus. När det blivit känt att en person blivit skjuten på Sveavägen lät det så här i radiotrafiken mellan polis och räddningstjänst .

– Hur går det då med den här? Kommer han att överleva?
– Nej!
– Nej!
– Olof Palme.
– Va?
– Palme är det! Olof Palme. Jo, det är sant.

Sverige chockas och i Sveriges Radio lät det så här när denna sensationella nyhet för första gången nådde svenska folket tio minuter över ett, natten till lördagen den 1 mars.

– Sveriges statsminister Olof Palme är död. Han sköts i kväll i centrala Stockholm. Olof Palme sköts ned i korsningen Tunnelgatan-Sveavägen och han dog senare på Sabbatsbergs sjukhus.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".