Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Längdskidåkning

Vasaloppet - skidloppet där alla kan vara med

Publicerat tisdag 1 mars 2011 kl 16.41
"Nästan vem som helst kan klara det"
(3:43 min)
Ungefär 15000 åkare deltar i det stora Vasaloppet. Foto: Ulf Palm/Scanpix.

Om en knapp vecka, söndag 6 mars, är det dags för årets Vasalopp - världens äldsta, största och längsta skidlopp. Loppet, som går över en sträcka på 90 kilometer från Sälen till Mora i Dalarna i mellersta Sverige, har genomförts varje år sedan 1922, numera alltid första söndagen i mars. Och nu för tiden är det inte bara det stora Vasaloppet som går av stapeln, utan Vasaloppsveckan omfattar nio olika lopp på tio dagar med olika distanser för alla åldrar.

Jonas Bauer, vd för Vasaloppet, berättar varför det finns så många olika lopp.

– Intresset blev så stort så till slut kunde man inte ta emot fler deltagare i Vasaloppet, det blev fullt helt enkelt. Och då sa man att det är klart att man måste ge fler chansen, så man startade "öppet spår" som också var 90 kilometer, men inte tävling utan mer motion. Efter hand så såg man att det blev ett större och större intresse, fler och fler som ville vara med. Så då startades flera olika typer av lopp för olika typer av individer.

Tjejvasan, där enbart kvinnor får delta, gick av stapeln redan i lördags, och under söndagen och måndagen var det "öppet spår", då man kan åka hela 90-kilometerssträckan men utan att tävla.  Det finns också ungdoms-Vasan, halv-Vasan och barnens Vasalopp.

Och vem som helst kan anmäla sig till Vasaloppet, det finns inget krav på att man måste vara professionell skidåkare.

– Inte alla, men de flesta, kan åka Vasaloppet, om man då syftar på det stora Vasaloppet på 90 km. Och om vi talar om de kortare loppen på 30 km är det väldigt många som klarar det. Och väldigt många av de som deltar i våra lopp är inte skidåkare, utan de vill helt enkelt uppleva Vasaloppet. Så man kan säga att nästan vem som helst kan klara det, säger Jonas Bauer.

I huvudloppet, det som helt enkelt kallas Vasaloppet, deltar ungefär 15800 skidåkare, både män och kvinnor. Och om man räknar alla deltagare under hela vasalopps-veckan blir det runt 58 000 åkare, varav 10-15 procent är utländska deltagare.

En klassisk ingrediens i Vasaloppet är blåbärssoppan. Sedan 1958 serveras blåbärssoppa vid kontrollerna längs spåret, och det brukar serveras ungefär 55 000 liter totalt. 

– Varm blåbärssoppa har serverats under loppet i alla år, för att man ska få ny kraft och ny energi. Och det syns ju i alla tv-sändningar, alla dricker det, säger Jonas Bauer.

– Sen var det faktiskt också så att det var Vasaloppet som gjorde att begreppet "blåbär" myntades, om en person som är oerfaren och inte så kunnig. Och det syftade då på de deltagare som inte var så duktiga skidåkare.

Men varför kallas det då Vasaloppet? Jo, loppet genomförs till minnet av kung Gustav Vasas flykt mot Norge 1521, som den beskrivs i "Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna", en krönika över Vasas tid i Dalarna 1520-1521. Där berättas hur Gustav Vasa, som vid tiden ännu inte var kung, efter en fångenskap i Danmark rymde till Sverige och försökte mana till motstånd mot den danske kungen Kristian II som erövrat Sverige. Gustav Vasa valde att bege sig till Dalarna för att söka stöd, och det är då han bland annat ska ha åkt skidor mellan Mora och Sälen.

Men hur mycket sanning det egentligen ligger i den historien är oklart, och på senare tid har det framkommit flera fakta som tyder på att Gustav Vasa kanske inte ens visste vad ett par skidor var för någonting.

Vd:n för Vasaloppet , Jonas Bauer, tror inte att det påverkar Vasaloppets identitet huruvida Gustav Vasa verkligen åkte den här sträckan på skidor eller ej. Och i en skrift inför Vasaloppets 80-års jubileum, som de själva gav ut, så diskuterades det vilken väg Gustav Vasa verkligen åkte.

– Att han tog sig från Mora till Sälen, det är man klar över. Men vilken väg han tog exakt, och hur stor del av den sträckan som han åkte skidor, eller liftade med någon släde, det är fortfarande oklart. Men på något vis är det en del av hela historien, och myten också, säger Jonas Bauer, vd för Vasaloppet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".