Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Terroristbrott

Bevisningen räckte inte i terrormålet

Publicerat torsdag 3 mars 2011 kl 15.00
Petter Asp, professor i rättsvetenskap
(2:29 min)
De åtalade friades av hovrätten. Foto: Björn Larsson Rosvall/Scanpix.

De två svensksomalier som tingsrätten i Göteborg dömde för stämpling till terroristbrott friades igår av en enig Hovrätt. I tingsrätten dömdes de till fyra års fängelse, efter att båda nyligen varit på resor till Somalia, och enligt åklagaren hade de planerat självmordsattentat där med terrororganisationen al-Shabab. Men Hovrätten ansåg inte att bevisningen räckte, och friade männen helt.

Det här var första gången som stämpling till terroristbrott prövades i svensk domstol. Men Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms Universitet, tror inte att den här domen kommer ha någon specifik betydelse för framtida fall. 

– I och med att det handlar så pass mycket om en bedömning av bevisningens styrka, om man når upp till beviskravet, så kan jag inte se att det här har några väldigt stora konsekvenser för framtiden.

Så man kan egentligen inte utläsa så mycket av det här, när det gäller just terroristbrottmål?

– Nej, det blir ju väldigt mycket en bedömning av bevisningen i det enskilda fallet.

Stämpling innebär att man tillsammans med någon annan beslutat att begå ett brott, men man har inte nått så långt att det handlar om förberedelse till brott. Och eftersom handlingen inte genomförts kan det självklart vara svårt med bevisning. I det här fallet gjorde Hovrätten en annan bedömning än Tingsrätten och slog fast att bevisningen inte räckte.

– De har uttryckligen bara prövat huruvida det som påstås av åklagaren är styrkt eller inte, och då har man funnit att det inte är det, utan att det finns andra alternativa händelseförlopp som man inte kan utesluta, säger Petter Asp.

– Och det gör att man inte kommer in på de rättsliga frågorna, som det har varit diskussion kring. Om man istället för att se det här som ett terroristbrott skulle kunna se det som en del i en väpnad konflikt, fortsätter han.

En av de åtalade männen har nämligen hävdat att terroristbrottslagen inte skulle vara tillämplig i målet, eftersom det råder väpnad konflikt i Somalia. Och en av männens advokater, Thomas Olsson, har i tidningen Fokus uttalat sig om att han anser att rättegången visar att terrorlagen är orimlig, eftersom Somalia inte är ett demokratiskt land, knappt ens en stat.

Men Hovrätten har alltså inte tagit upp de folkrättsliga aspekterna om huruvida det pågår en väpnad konflikt i Somalia eller ej, och om huruvida al-Shabab var stridande part i en väpnad konflikt eller inte. Detta eftersom de grundar sitt beslut redan på bristande bevisning.

Petter Asp håller med om att man kan hamna i gränsdragningssvårigheter när det gäller huruvida någonting är ett terroristbrott eller om det är en gärning som begås inom ramen för en väpnad konflikt på olika sätt.

– Och det är just den bedömningen som domstolen inte kommer in på, i och med att man inte anser gärningen styrkt. Men det är ju en problematik som finns i terroristlagstiftningen. Man måste så att säga definiera när den här lagen ska tillämpas och inte, säger Petter Asp, professor i straffrätt på Stockholms Universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".