Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Förslag om ny yttrandefrihetslag oroar förläggare

Publicerat måndag 7 mars 2011 kl 13.38
"Få förläggare är beredda att sitta i fängelse för något de inte skrivit"
(3:54 min)
Ett stort pressuppbåd mötte kung Carl Gustaf i höstas där han lovat en kommentar om den uppmärksammade boken "Den motvillige monarken". Foto: Erik Abel/Scanpix.

Den svenska Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, kan komma att göras om. Enligt ett av förslagen från Yttrandefrihetskommittén skulle bokförläggaren bli ansvarig utgivare istället för författaren som det är i dag. Något som oroar flera svenska förläggare.

I höstas kom den så kallade skandalboken om kung Carl XVI Gustav med titeln "Den motvillige monarken". Boken innehöll flera kontroversiella påståenden om kungens privatliv. I samband med att boken släpptes, höll kungen en presskonferens, där han kommenterade boken. Något han inte hade behövt göra om den ändring av yttrandefrihetsgrundlagen som nu föreslås av yttrandefrihetskommittén hade gällt då. Kristoffer Lind är bokförläggare på förlaget Lind & co, som gav ut "Den motvillige monarken".

– Böcker av slaget "Den motvillige monarken" skulle inte utkomma. Det gör de knappt i dag heller. Det är få förläggare i Sverige som är beredda att sitta i fängelse för någonting som de inte själva har skrivit, säger Kristoffer Lind.

Ett av förslagen från Yttrandefrihetskommittén på hur lagen ska ändras skulle innebära att bokförläggaren blir ansvarig utgivare istället för författaren som det är i dag. Tillsammans med flera andra förläggare är förläggaren Kristoffer Lind, kritisk till en sådan förändring.

– Jag är väldigt negativ till en eventuell förändring. Det är en begränsning och inskränkning av författarens frihet. Det kommer även att påverka vårt sätt att arbeta, det påverkar relationen förläggare-författare på ett för oss icke önskvärt vis. Man har missat väldigt stora och grundläggande skillnader mellan att vara kolumnist på en tidning och att vara författare, säger Kristoffer Lind.

Yttrandefrihetsgrundlagen är i dag anpassad efter tryckta tidningar och böcker och anses omodern. En ändring utreds därför just nu för att göra lagen teknikneutral. Det som skapat debatt och oroat många förläggare och författare är förslaget att slopa skillnaden på tidningar och böcker, och därmed göra förläggaren till ansvarig utgivare för böcker, på samma sätt som den ansvarige utgivaren på en tidning. Nils Funcke, sekreterare i Yttrandefrihetskommittén, vill tona ner kritiken mot de förslag som kommittén tagit fram.

– Jag tror inte att de uppfattat förslaget helt korrekt. Det är en fråga om hur man gör upp mellan förläggaren och författaren. Så är det idag och så är det i fortsättningen. Det finns inget som hindrar att författaren inte skulle kunna vara ansvarig utgivare med någon av de modellerna som vi föreslår, säger Nils Funcke.

Just nu finns det tre modeller som föreslås av Yttrandefrihetskommittén, där den så kallade "ansvarsmodellen" är den som fått mest stöd av de olika remissinstanserna. Kortfattat innebär den att rollen som ansvarig utgivare kan göras upp mellan förläggaren och författaren. Förläggaren Kristoffer Lind tror ändå att en förläggare inte kan ta ansvar och kolla att allt stämmer i en bok. Svårast blir det att kontrollera innehållet i biografier och fack-böcker säger han.

– Om någon som inte var med på något sätt ska vara ansvarig och bedöma rimligheten. Det är jättesvårt att se hur man skulle kunna ge ut biografier och så kallade "sanna historier". Det kan också vara med fackböcker som skildrar väldigt komplicerade skeenden, där vi inte har någon möjlighet att förhålla oss till fakta. Dessa böcker är en ganska stor del av all utgivning.

Yttrandefrihetskommitténs Nils Funcke håller med om att det kan bli svårt att fastställa när till exempel förtal begås i en bok.

– Emellan den fullständiga fiktionen och nyckelromanen till böcker där man namnger någon, där är det ju naturligtvis en gråskala. Och den måste ju naturligtvis prövas från fall till fall.

Yttrandefrihetskommittén och YGL

Yttrandefrihetskommittén undersöker just nu om det går att slå ihop Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen, och hur man får lagen att harmonisera med EU-lagstiftningen och inkludera nya tekniska landvinningar.

I höst ska Yttrandefrihetskommitténs utredning presenteras för justitieminister Beatrice Ask. Slutbetänkandet ska lämnas till henne senast i december 2011.

Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, är den yngsta av grundlagarna och togs i bruk 1992. Kortfattat innebär den att alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar och känslor i radio, tv och i skrift. Och att den som är upphovsman har rätt att vara anonym.

Att ändra i den svenska grundlagen tar tid. Om det förslag till lagändring som skall presenteras för riksdagen i december röstas igenom, måste det ändå vänta till efter nästa val i september 2014, då en ny riksdag skall rösta om förändringen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".