Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverige kan komma att öka bistånd till Nordafrika

Publicerat torsdag 10 mars 2011 kl 15.57
Vill hålla det öppet hur biståndet ska kanaliseras
(3:52 min)
Foto: Pontus Lundahl/Scanpix.

Den snabba politiska utvecklingen i flera länder i Nordafrika påverkar också den svenska biståndspolitiken i den så kallade MENA-regionen, Mellanöstern och Nordafrika. Biståndsminister Gunilla Carlsson säger nu att det svenska biståndet kan komma att öka till regionen.

Sverige har inga bilaterala biståndsavtal med något av länderna i Nordafrika, men stödjer ett utvecklingssamarbete som innefattar bland annat demokratiutveckling, opinionsbildning och frågor kring mänskliga rättigheter.

Det svenska utvecklingssamarbetet med Mellanöstern och Nordafrika sträcker sig fram till 2016. För 2010 avsattes 130 miljoner kronor som förutom områdena demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter också omfattar den regionala och känsliga vattenfrågan samt ekonomisk integration.

Om den så kallade arabiska våren fortsätter att utvecklas mot demokrati kan det svenska stödet till regionen komma att utvecklas, säger biståndsminister Gunilla Carlsson, som dock vill hålla vägarna öppna för hur biståndet ska kanaliseras.

– Ja, att vi fortsätter att stå upp för de mänskliga rättigheterna, att vi jobbar på demokratisering och kvinnors roll i en utveckling där är vi redan verksamma. Ska vi göra mera på det området och hur i så fall? Är så att vi ska göra det bilateralt genom framför allt SIDA, eller ska vi hitta andra kanaler och jobba mera med näringslivsfrämjande så att människor får jobb, framtidstro och mer försörjning? Eller ska vi lägga mer resurser för ramen för större kanaler som FN:s olika program eller Världsbanken?

– Det här är frågor som vi nu har anledning att titta lite närmare på, säger Gunilla Carlsson.

Men det kan komma mer pengar till den här regionen för i dess förlängning ligger många andra problem som kräver lösningar, som Mellanösternfrågan och terrorismen exempelvis?

– Ja, Sverige är redan en stor biståndsgivare till regionen. Inte minst genom EU-stödet. Däremot kan biståndet till de här övergångsfaserna, för att främja inte bara frihet och demokrati utan också en fungerande marknadsekonomi, spela en kanske avgörande roll. Det är därför jag vill titta närmare på vad Sveriges roll nu blir i detta, och jag utesluter inte att vi kommer att öka volymerna till den här delen av världen.

Att det fordras eftertanke kring hur ett framtida svenskt bistånd till MENA-regionen ska utformas, det var alla de som deltog i ett seminarium i riksdagen i veckan eniga om. Det är ju alltjämt oklart vilka vägar som utvecklingen kommer att ta sig i de olika länderna i Nordafrika.

Inga Brandel är Nordafrikakännare och statsvetare vid Södertörns högskola och menar att bistånd måste ges efter olika förutsättningar.

– Jag tror att man måste åka ner och höra efter i varje enskilt land. Man måste också vara väldigt uppmärksam på att de bistånd som ska ges hädanefter måste vara breda och inte uppfattas som särskilt stöd till en särskild grupp. Jag kan tänka mig partistöd. Det är viktigt, men då måste det vara brett där inte bara vissa grupper får del utav det. Det kan  bara komplicera de politiska processerna i länderna, säger Inga Brandel.

Per Björlund är journalist och arbetade mellan 2006 och 2009 i Kairo för olika svenska tidningar, och han är nu på väg tillbaks dit. Vad vet då gemene man i Egypten om Sverige? Eller ses Sverige i dag bara som en bit av EU?

– Gemene man i Egypten känner till Zlatan Ibrahimovic. Det är det man oftast får höra. Bland bildat folk har man ju en uppfattning och Sverige har fortfarande ganska gott rykte. Samtidigt så blir det mer och mer så, att genom EU så placeras de europeiska länderna i ett och samma fack här. Man ser mer och mer till EU:s politik snarare än till de enskilda ländernas, och där har EU under de senare åren varit en stor biståndsgivare till den egyptiska regimen och det ses ju inte direkt positivt, säger Per Björlund.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".