Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler stannar i landet trots asylavslag

Publicerat tisdag 12 april 2011 kl 16.00
"Det är svårt att ge någon enkel förklaring"
(5:00 min)
Många som fått avslag på sin asylansökan stannar kvar i landet ändå. Foto: Patrick Sörquist/SvD

Antalet asylsökande som inte frivilligt lämnar landet, trots att de fått avslag på sin ansökan, stiger. Hos polisen finns just nu nästan 16 500 personer som fått avslag på sin asylansökan och som är efterlysta eller ska utvisas med tvång. Men det är svårt att säga exakt vad den här ökningen beror på, säger Sören Clerton som är chef för Centrala gränskontrollenheten på rikskriminalpolisen.

– Det är svårt att ge något enkelt och tydligt svar, det kan bero på flera saker. Dels beror det naturligtvis på hur många som får avslag, dels beror det på hur mycket resurser polisen lägger ner på det här. Och det är ju också möjligt att det är fler personer som så att säga väljer att inte respektera beslutet om avvisning och därför gömmer sig, säger Sören Clerton.

Förra året ökade antalet asylsökande i Sverige med 32 procent, jämfört med året innan. Det innebär att det 2010 var 31 901 personer som sökte asyl i Sverige, och av dem var det drygt 15 000 som fick avslag på sin ansökan.

Carl Bexelius, som är stabsjurist på Migrationsverket, instämmer i det som Sören Clerton säger, att det kan finnas flera orsaker till varför antalet asylsökande som fått avslag men inte lämnar landet frivilligt ökar.

Och en specifik faktor som påverkar är vilka länder de asylsökande kommer ifrån, säger han. Under hösten 2010 var det till exempel ett stort antal serbiska medborgare som sökte asyl i Sverige, efter att viseringskravet tagits bort.

– Många i den gruppen befanns inte ha någon grund för sin ansökan, och då fattades beslut om avslag och avvisning i de fallen. Det har nog helt säkert gett utslag i statistiken, det är nog en delförklaring, säger Carl Bexelius på Migrationsverket.

När någon fått ett slutgiltigt avslag på sin asylansökan ska Migrationsverket försöka motivera personen att lämna landet och återvända hem, hjälpa till med biljett och så vidare. När detta inte lyckas överlämnas ärendet till polisen, som får ta emot runt 10 000 ärenden om året.

Bland de ärendena finns både personer som polisen vet var de är och som ska utvisas med tvång, och personer som håller sig gömda och är efterlysta av polisen.

Många som ingår i statistiken kan ha lämnat landet ändå, utan att ge sig tillkänna, säger Sören Clerton, chef på centrala gränskontrollenheten.

– I och med att vi har fri rörlighet i Schengen så är det ju enkelt att lämna Sverige utan att det noteras av polisen. Och det gör ju att vi inte har någon kontroll över var dessa personer befinner sig.

En del av utvisningsbesluten kan inte polisen verkställa av olika skäl. Det kan dels vara för att vissa länder inte vill ta emot sina medborgare trots att de fått ett beslut på sig att de inte får vistas i Sverige. Det har till exempel varit fallet med Iran vid flera tillfällen. Dels finns det vissa länder som man inte kan utvisa personer till, på grund av förhållandena i det landet, förklarar Sören Clerton.

-– Somalia är ett exempel. För närvarande verkställer vi inga utvisningar dit, för att situationen är som den är där. Och sånt påverkar så klart det totala antalet, för vissa personer går helt enkelt inte att utvisa för närvarande.

Anledningen till att det kan bli så här är att situationen i landet kan förändras efter att den asylsökande fått sin ansökan avslagen. Så har exempelvis skett i Somalia. Migrationsöverdomstolen har tidigare konstaterat att det förelägger en inre väpnad konflikt i ett begränsat område - Mogadishu - men i år konstaterade man att konflikten gäller hela centrala och södra Somalia. För asylsökande från de områdena kan alltså ett skyddsbehov ha uppstått efter att de redan fått avslag på sin ansökan.

Antalet personer som fått avslag på sin asylansökan men ändå inte frivilligt lämnat landet är idag fler än det var 2005, då det var en topp i statistiken. Då rasade en lång och het debatt som till slut resulterade i att riksdagen beslöt att ge alla en möjlighet att söka asyl på nytt, och 15 600 ärenden överlämnades till polisen.

Miljöpartiet var hårt drivande i amnestidebatten 2005, och de vill fortfarande se någon form av ny prövning. Men de har lagt ner kravet i den färska överenskommelsen med regeringen eftersom det idag saknas majoritet för ett sådant förslag i riksdagen.

Men vad skulle behöva ske för att antalet personer som fått avslag på sin asylansökan men inte lämnar landet frivilligt, inte ska öka?

Det finns ingen enkel lösning eller åtgärd på det, säger Carl Bexelius på Migrationsverket.

– Jag tror på det här arbetssättet att man har ett respektfullt bemötande på Migrationsverket. Att man förklarar förutsättningarna för tillstånd, och att man försöker ge stöd för återvändande så gott det går. Och på den vägen då verka för ett självmant återvändande, säger Carl Bexelius, stabsjurist på Migrationsverket.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".