Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
TEMA HATBROTT

Många brister i polisens hantering av hatbrott

Publicerat fredag 15 april 2011 kl 15.57
Lyssna på reportage om hatbrott från Malmö
(8:05 min)
En av Brottsförebyggande rådet BRÅ:s årliga rapporter om hatbrottsstatistiken i Sverige. Foto:Maja Suslin/SCANPIX

Det finns stora brister i sättet som polis, åklagare och domstolar arbetar med hatbrott. Mer än 15 år efter att riksdagen beslutade att brott med hatmotiv ska ge hårdare straff, vet ingen i vilken mån de faktiskt gör det. Och när polisen ska försöka identifiera hatbrott blir det allt som oftast fel.

– Vi gör fel till 95 procent, och det är ganska anmärkningsvärda siffror. Och då har man upptäckt att kompetensen inte är speciellt hög, man vet inte vad ett hatbrott innebär, säger polisinspektör Jeanette Larsson som en särskild hatbrottsutbildning i Malmö.

Det var i mitten av 90-talet som lagen kom till - och det skedde som en direkt reaktion på vit-maktrörelsens tillväxt. Brott med rasistiska motiv skulle ge ett strängare straff än brott där motivet är ett annat. Begreppet hatbrott var snart etablerat i Sverige, och utökades senare till att gälla brott med homofobiska motiv.

Men 15 år senare är det ingen som vet hur ofta den här straffskärpningsregeln faktiskt används.

– Man behöver inte ange de olika aspekter av förmildrande och försvarande omständigheter som man har tagit med i resonemanget när man dömer i tingsrätten till exempel. Just den här straffskärpningsregeln som är försvårande omständighet behöver inte anges. Så det är svårt tyvärr att säga någonting, Görel Granström är docent i rättsvetenskap i Umeå och en av landets ledande forskare om hatbrott.

Men det finns anledning att tro att straffskärpningsregeln används alldeles för sällan.

– Det finns väldigt många brott som begås där det finns ett motiv, men att det inte uppmärksammas, antingen att åklagaren inte har tagit upp det i stämningsansökan, eller även om det kommer upp i förhandlingarna i domstolen, så tar man ändå inte hänsyn till det, säger Görel Granström.

Ett problem som Brottsförebyggande Rådet BRÅ lyfter fram är att varje polismyndighet har sitt eget sätt att räkna och definiera hatbrott, och det gör det svårt att ens upprätta en bra nationell statistik över hatbrotten.

Det här leder också till att det som anses vara ett hatbrott i en del av landet inte är det i en annan.

Men det största problemet är att landets poliser fortfarande är så dåliga på att identifiera vad som är ett hatbrott eller inte. Jeanette Larsson i Malmö talar man om att det blir fel i 95 procent av fallen. På BRÅ går man inte lika långt utan konstaterar att polisen gör fel sju gånger av tio när man kryssar i att ett anmält brott också är ett misstänkt hatbrott. Utöver det hittar BRÅ varje år flera tusen fall av misstänkta hatbrott som polisen inte har markerat som sådana.

Det är ett underbetyg åt den svenska polisen, medger justitieminister Beatrice Ask.

– Jo, och just därför krävs det att det görs utbildningsinsatser och BRÅ arbetar ju bland annat med att ge polisledningarna underlag för förbättringsarbete, så det är väldigt viktiga besked man får, och det finns fortfarande ett stort utbildningsbehov, säger Beatrice Ask.

Just behovet av utbildning har man tagit fasta på i Malmö, där nu alla poliser ska genomgå en kurs för att bli bättre på att känna igen och hantera hatbrott.

Men varför blir det så ofta fel? Vad är det då som är så svårt?

– Det är en jättebra fråga. Jag vet inte för jag tycker inte att det är så svårt. Men det kanske handlar om att har haft många år på mig att jobba med de här frågorna av olika anledningar... Ja, varför är det så svårt? Jag har inte riktigt svaret på den frågan. Jag vet inte riktigt, säger Jeanette Larsson, polisinspektör och hatbrottsutbildare i Malmö.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".