Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
TEMA HATBROTT

Oro för följderna när hatbrott prioriteras ned

Publicerat måndag 18 april 2011 kl 15.40
"Det var som att skjuta med hagelbössa"
(6:14 min)
Justitieminister Beatrice Ask tycker att regeringen visar i handling att man tar hatbrotten på allvar. Alla håller inte med. Foto: Claudio Bresciani/SCANPIX

I den borgerliga regeringens arbete mot hatbrott har praktiska resultat ersatt vackra fraser. Det säger justitieminister Beatrice Ask, efter kritiken mot att regeringen ägnar rasistiska och homofobiska brott allt mindre uppmärksamhet.

I över tio år fanns hatbrotten med som ett prioriterat område i regeringens instruktioner till polis och åklagare, men därifrån ströks de under förra mandatperioden. Regeringen borde tänka om, anser miljöpartistiske riksdagsledamoten Ulf Holm.

– Ja, man kan ju tolka det som att regeringen inte tycker att det är viktigt, eller att regeringens har någon underhandsinformation om att problemet blir mindre. Jag kan inte se något av det i den offentliga debatten att problemet skulle ha blivit mindre. Jag kan inte se några skäl alls till att regeringen inte tycker att det borde vara en prioriterad fråga, säger miljöpartisten Ulf Holm.

Det var 1996 som hatbrotten för första gången lyftes upp som en prioriterat område i regeringens regleringsbrev till polis och åklagare. Regleringsbreven är regeringens sätt att styra myndigheterna och peka ut vad den betraktar som särskilt viktigt. Och varje år fram till 2007 fanns hatbrotten med bland de prioriterade brottsområdena.

Men sedan 2008 är de bortlyfta från regleringsbreven, något som fortsätter att väcka kritik. Senast i vintras motionerade Ulf Holm tillsammans med några andra miljöpartister om att de borde plockas in där igen, för att markera hur allvarligt samhället ser på brott med rasistiska, antireligiösa och homofobiska motiv. Men utan resultat.

Justitieminister Beatrice Ask tycker inte att det finns någon dramatik i det här. Förut var det för många brottsområden som pekades ut som prioriterade och det viktiga är vad man gör i praktiken, säger hon.

– Man prioriterade allting. Det var som att skjuta med hagelbössa ungefär, och då blir det ingenting som blir prioriterat. Så vi drog ned rätt mycket på det. Däremot har vi ökat det praktiska arbetet med hatbrott, säger Beatrice Ask.

Men om det nu ändå är så att ena året finns hatbrott med i regleringsbreven, nästa år inte, och du säger att det egentligen inte spelar så stor roll, varför skriver ni regleringsbrev över huvud taget om det inte spelar så stor roll?

– Det handlar inte att skriva att det ena med det andra är prioriterat, det handlar om att ge resurser, vi har nu satsat på fler och fler poliser, då blir det möjligt för polisen att arbeta med flera sorters ärenden. Vi har sett till att man arbetar med utbildningsinsatser kring de här brotten. Jag tror ändå att det är de praktiska resultaten som måste räknas.

Men alla håller inte med. Man kan inte tolka det på annat sätt än att hatbrotten blivit politiskt nedprioriterade, säger Görel Granström docent i rättsvetenskap i Umeå och expert på hatbrott. Och det är en nedprioritering som, enligt henne, kommer att få konsekvenser.

– Det som utmärker polisens och åklagarnas verksamhet, det är att det ofta handlar om resursbrist. Vad ska vi satsa på nu? Vad finns det utrymme att göra? Och får man då inte tydliga riktlinjer om att de här områdena måste prioriteras, då är det något annat som prioriteras istället. Det kommer att få konsekvenser, det är jag övertygad om, säger Görel Granström.

En annan som varnar för konsekvenserna av ett krympande politiskt intresse för hatbrotten är polisintendent Eric Rönnegård, som är pensionerad idag men som alltid ägnat mycket kraft åt hatbrottsfrågorna. Han säger att mycket har monterats ned idag av det som polisen byggde upp kring hatbrotten i slutet av 90-talet och början av 00-talet. Och enligt honom kom vändpunkten redan i september 2001, då tvillingtornen i New York attackerades. Intresset för de högerextrema rörelserna minskade, och inom Säpo till exempel försvann allt eftersom kompetensen om hatbrott, säger Eric Rönnegård.

– Det var ingenting som skedde snabbt. Det kom smygande att det här inte längre var så viktigt. Nu skulle man arbeta mot terrorister, och terrorister det var då extrema muslimer, säger Eric Rönnegård.

Vad är det då som regeringen IDAG lyfter fram som prioriterade områden inom brottskämpningen?

– Dels traditionella brottsoffergrupper som kvinnor och barn, säger docent Görel Granström.

– Men framför allt hamnar mycket fokus på människohandel och internationell brottslighet, och då kan det handla om terrorism men också andra former av brottslighet. Så vi ser en kursändring här skulle jag vilja säga, och det är ju sorgligt för under 2000-talet har man varit väldigt tydlig med att peka på att hatbrott är ett brott mot grundläggande mänskliga rättigheter, och det är väldigt viktigt att vi har ett samhälle där sådan motivbrottslighet inte förekommer.

Men att det förekommer, och att det drabbar många människor i Sverige, det är alldeles klart. Antalet hatbrottsanmälningar ligger på en rätt konstant nivå. Ifjol identifierade Brottsförebyggande Rådet ungefär 5.800 brott med hatmotiv, och då är alla ändå överens om att det bara är toppen på isberget.

När till exempel 19 kvinnor som bär slöja intervjuades härom året i en studie på Malmö Högskola vittnade alla om hur de råkat ut för fördomar och påhopp, och några berättade hur de undviker några rika stadsdelar där invandrarna är få, som Limhamn.

– Det påverkar de här kvinnorna på så många olika sätt. Både emotionellt, det påverkar självkänsla, självförtroende, men det påverkar även ens rörelsemönster, det tycker jag är väldigt allvarligt, att man helt enkelt inte vågar vistas på alla ställen i en stad fast man egentligen har rätt att göra det, säger Johanna Sixtensson som har gjort studien.

Trots att hatbrotten inte längre kvalar in som ett prioriterat brottsområde i regleringsbreven, är det viktigt att bekämpa dem, säger Beatrice Ask.

– Det är viktigt för att hatbrott har den karaktären att det inte handlar om att man har gjort något, utan att man utsätts för brott just bara därför att man är den man är, och det är helt oacceptabelt, för då kränker man alla människors lika värde. Det kan vi aldrig acceptera, säger justitieminister Beatrice Ask.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".