Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
RAPPORT FRÅN MSB

Bättre krisberedskap men mycket kvar att göra

Publicerat tisdag 19 april 2011 kl 15.48
"Man har försökt förbereda sig för olika slags kriser"
(3:08 min)
Snökaos i Skåne. Skylten som visar vägen till Höganäs var på väg att bli helt översnöad. Foto:Björn Lindgren/SCANPIX

Samhällets förmåga att klara kriser har blivit bättre, men ännu finns det många brister vad gäller till exempel hållbarheten i el och värmeförsörjningen. Det skriver Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i en ny rapport.

Snökaos och isstormar är exempel på när samhällets resurser sätts på prov och när samhällsfunktioner hotas upphöra att fungera på ett tillfredsställande sätt.

Men under senare tid har stat, kommun, landsting och myndigheter blivit bättre att öva och att samverka för att lösa en uppkommen krissituation.

– Man har fått en krisledningsorganisation eller motsvarande på plats, så att man har tekniska förutsättningar för att leda, samverka och informera vid en kris. Man har försökt att förbereda sig för olika slags kriser och övning och utbildning och så vidare, säger utredaren vid MSB Carl-Gustaf Erixon.

Och det här är en förbättring inte bara på pappret utan också fungerar i ett skarpt läge?

– Det finns goda grundförutsättningar för att det ska fungera. Men som vid allt annat så krävs det en viss praktisk erfarenhet. Antingen genom en skarp händelse eller genom att man övar och utbildar.

Ett exempel nyligen var hur samhället agerade i samband med den väntade pandemin, där stora delar av befolkningen vaccinerades och samhället förberedde sig på olika eventuella problem och störningar inom t ex sjukvården och kommunikationerna.

– Nu är samhället bättre på att hantera en pandemi. Det låter självklart men det är en sak som är väldigt tydlig. Eventuella problem och undringar man har kring ansvar och så vidare blir mycket tydligare i det att man har fått en viss erfarenhet av att hantera det, säger Carl-Gustaf Erixon.

Övning ger färdighet brukar man säga. Men krisberedskapen i vårt land är långt i från perfekt. Mycket återstår att förbättra inom bland annat infrastrukturområdet med el, vatten, transporter och telekommunikationer.

I rapporten efterlyses en bättre robusthet, en kraftigare förmåga att stå emot och klara av plötsligt uppkomna kriser, som till exempel väder och vind kan ställa till med.

I grunden är systemen bra, men vid extrema förhållanden står de inte alltid emot, säger MSB, och tar en isstorm som exempel där elledningar brakar ihop och samhällsfunktioner slås ut och hushållen inte kan få värme i bostäderna.

– Då är det viktigt att man t ex har reservkraft som fungerar och att man har drivmedel under minst en vecka. Där ser vi att mer kan göras helt enkelt. Ett annat konkret exempel om elen skulle försvinna som kan drabba många hushåll med el som uppvärmning. Vi ser här att många kommuner fortfarande inte har en planering för det här. De har inte sett till att det finns värmestugor som folk kan gå till om de skulle drabbas av ett elavbrott, säger Carl-Gustaf Erixon, utredare vid Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".