Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

På besök på Resedans förskola

Publicerat torsdag 21 april 2011 kl 15.27
"Det är ett naturligt inslag i vardagen"
(4:22 min)
Modersmålsstödet ska bli mer integrerat i förskolan. Här barn på en förskola i Tensta.Foto: Janerik Henriksson /SCANPIX

Istället för modersmålsundervisning i förskolan ska Stockholms stad stödja barnen i deras språkutveckling integrerat i den dagliga verksamheten. Det är det bästa sättet att uppnå målen i läroplanen och den nya skollagen som börjar gälla från 1 juli i år, enligt Skolverket. Men frågan är hur förskolan ska kunna "medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla (..) sitt modersmål" utan att ha någon som pratar deras språk på förskolan. På Norrmalm har man avbeställt alla undervisningstimmar från kommunens språkcentrum.

– Det är ett ganska naturligt inslag i vardagen, det behöver inte vara främmande, att man går in i ett annat rum och pratar modersmålet, utan varje dag ska man höra ett annat språk på förskolan, berättar Mirta Sener. Hon jobbar på Resedans förskola på Norrmalm, men har också fått ansvaret att samordna modersmålsstödet i stadsdelen.

När man kommer in på Resedans förskola möts man av färgglada välkommenskyltar på olika språk.

– Finska, från Sri Lanka för vår kokerska kommer från Sri Lanka, och så har vi norska, franska och spanska.

Och så står där en glasmonter i hallen, med olika föremål, för att synliggöra olika kulturer:

– Den här elefanten är från Sri Lanka och så har vi pekböcker på spanska, som vi har fått av nån förälder som vi hade för några år sedan, sen har vi Bu och Bä på engelska och den är lånad från biblioteket tror jag och sen, de här är från Irland, det är en flöjt och en speciell boll och sen har vi skrivit vatten på olika språk eftersom vi arbetade med ett vattenprojekt och nu när det är påsk belyser vi de svenska traditionerna också.

Och så lite påskägg här också?

– Ja.

Det mesta kommer från föräldrar. Och det gör också de böcker på engelska som fyraårige Andreas Delaney visar upp - "Aliens love underpants" och "Diamonds in the snow". De har hans irländska mamma tagit med.

– Idag läste Kajsa den här.

Och det är din fröken? Då läser hon på engelska?

– Ja

Förstår du allting då?

Ja, jag förstår vad hon säger.

I ett språk, franska, har man satt ihop en grupp med barn från olika förskolor som träffas en gång i veckan med en pedagog som kommer dit. Där går femårige Ludwig Michel.

– Vi brukar äta frukt och leka fast då är vi nere på äppelträdet, vi brukar vara på gröna äpplet eller gröna.

Och så pratar fröken franska med er?

– Hon heter Lisa.

Izabelle Tiderman är också fyra år och hennes mamma pratar persiska med henne hemma, men det finns inga böcker och ingen personal på förskolan som kan persiska:

– Pratar du persiska här på dagis också?

Nej

Så du pratar bara persiska hemma emd din mamma?

– Ja

När barnen skrivs in i förskolan får de en broschyr om att det är viktigt att prata sitt modersmål med barnet, för språkutvecklingen i båda språken. Och föräldrarna är viktiga, när det inte finns någon personal som pratar barnets språk, som för Izabelle Tiderman. På Resedan är Mirta Sener den enda tvåspråkiga pedagogen och hon pratar spanska. Men nu finns inga barn där som har spanska som modersmål.

Men även svenskspråkig personal kan stödja barnen i deras modersmålsutveckling, med rätt utbildning och rätt förhållningssätt, säger chefen för Norrmalms förskole -och fritidsavdelning, Stefan Larsson-Lindmark.

– Så att alla har ett sånt förhållningssätt att man bekräftar den här flerspråkigheten och den här dubbla kulturtillhörigheten, för det handlar inte bara om språkträning, det handlar faktiskt om att bekräfta att det är ett flerkulturellt barn.

Men enligt Skolverket räcker det inte med att bekräfta barnets dubbla kulturtillhörighet. Förskolan ska också jobba med språket, säger Magdalena Karlsson på Skolverket.

– För att uppnå målet att barn ska få utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet, så räcker det inte med att sätta upp en flagga, man måste jobba betydligt mer medvetet än så.

Undervisningstimmarna som förskolorna beställer från kommunens Språkcentrum, har minskat med hälften sedan 2008 - från 900 till 450 timmar i veckan. Samtidigt har det öronmärkta stödet tagits bort och även om barn och ungdomscheferna menar att de väljer bort undervisningen för att kunna integrera och förbättra modersmålsstödet på förskolan, så tror också Mirta Sener att det handlar om pengar.

– Det finns inga pengar och då har man sparat på det här att man inte anställer flerspråkiga pedagoger från Språkcentrum, utan de finns i skolor, kan jag tänka mig, när man är lite äldre, det är vad jag tror.

Det är en pengafråga också?

– Ja, absolut, det handlar om det.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".