Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Det här är allemansrätten

Publicerat torsdag 21 april 2011 kl 16.05

Allemansrätten är inskriven i regeringsformen, som en av Sveriges fyra grundlagar: "Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten".  Men allemansrätten är ingen lag i sig, och det finns heller ingen lag som exakt definierar den.

– Rätt för var och en att vistas i naturen och att i skog och mark plocka vilda blommor, bär och svamp.

– Allemansrätten saknar motstycke i flertalet länder. Men i Finland, Norge och Island finns liknande regler. Dock inte i Danmark.

– Enligt allemansrätten får man gå över annans mark om den inte tar skada av detta. Däremot är det straffbart att gå över tomt (närmaste området kring bostadshus) eller över nysådd åker och annan ömtålig mark. Det är tillåtet att utnyttja badstrand som inte ligger nära bostadshus. Man får även tälta i viss utsträckning, utan markägarens tillstånd. Ägaren kan i praktiken minska allemansrätten genom att göra åker av betesmark eller röja mark.

– Ofta betraktas allemansrätten som ett kulturarv, och ibland till och med som en nationalsymbol. Men begreppet "allemansrätt" etablerades efter andra världskriget (1940-talet) som följd av en "fritidsutredning". Men delar av det vi i dag kallar allemansrätten kan härledas mycket långt tillbaka i tiden.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".