Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Utbredd diskriminering av romer i samhället

Publicerat onsdag 27 april 2011 kl 16.30
"Anmälningarna i sig är intressanta"
(3:41 min)
Vanligt med diskriminering i matbutiken.

Romer utsätts för diskriminering i Sverige trots att det är förbjudet i lag. Det visar en ny rapport från Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO har gått igenom de anmälningar som kommit in till myndigheten mellan 2004 och 2010, och drar slutsatsen att antiziganismen, det vill säga den rasism som drabbar romer, är ett strukturellt problem i samhället.

Diskrimineringen sker på många områden: i mataffärer, på bostadsmarknaden och i kontakter med socialtjänsten till exempel. En typ av anmälningar som ökar gäller diskriminering i samband med omhändertagande av barn enligt LVU, lagen om vård av unga.

– Genom att se på vad romer anmäler, genom den dialog vi har med romer, genom annan typ av forskning och genom att titta på de rättsliga processerna kan vi säga att antiziganismen kommer till uttryck på det här sättet, säger Heidi Pikkarainen, utredare på DO.

Under de sju år som DO gått igenom har 230 anmälningar från romer inkommit till myndigheten. Sju ärenden har avgjorts i domstol och ett 20-tal har lösts genom förlikning. 70 procent av anmälningarna kommer från kvinnor. Det vanligaste är att kvinnorna utsätts för diskriminering i affärer, ofta i närvaro av sina barn.

– Många anmälningar rör vardagsnära situationer där romska kvinnor utsätts för diskriminering när man vill handla mat, att man upplever sig trakasserad när man ska plocka varor till exempel. Vi har också anmälningar där man menar att man inte ens blir insläppt i affärer. Det finns också domar som visar hur den här diskrimineringen kommer till uttryck.

Det är relativt få av DO:s ärenden som leder till dom eller förlikning, och av dem gäller de flesta just bemötande i affärer och på restauranger eller förmedling av bostäder. Av de 20 procent av anmälningarna som gäller bemötande från socialtjänsten har inte en enda lett till upprättelse. En orsak är enligt DO att det kan vara svårt att bevisa att diskriminering har ägt rum i enskilda fall, än mer så vid myndighetskontakter där ärendena ofta är komplicerade.

Därför är det viktigt att titta på helhetsbilden, att man ser de enskilda anmälningarna som en del av ett större sammanhang, säger Heidi Pikkarainen:

– En anledning till att vi skriver rapporten är att anmälningarna i sig är intressanta och visar hur romer upplever diskriminering, och det är också någonting som vi synliggör i rapporten.

DO framhåller att det ur ett historiskt perspektiv är ett nytt kapitel att romer nu har möjlighet till juridisk upprättelse. För att gå vidare med att främja romers rättigheter föreslår DO, förutom ökade utbildnings- och samarbetsinsatser på olika nivåer i samhället, att ideella organisationer som redan i dag själva kan driva rättsliga processer ska få möjlighet att söka ekonomiska medel för att göra det. Ett annat förslag att  transparensen ska bli större vid förmedling av bostäder, så att det framgår tydligt vem som fått en bostad och på vilka grunder. Har man inte möjlighet att få en bostad får det stora negativa konsekvenser, både för vuxna och barn säger Heidi Pikkarainen:

 – Får man inte rätt till bostad påverkar det förutsättningarna för romska barn att få kontinuerlig skolgång, vilket i sin tur påverkar förutsättningarna att komma in på arbetsmarknaden, och den typen av spiraleffekter synliggörs både i anmälningarna och när vi har dialoger med romer.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Det gör myndigheten främst genom att se till att diskrimineringslagen följs. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

DO:s huvudsakliga uppgift är att se till att diskrimineringslagen följs. DO tar emot och utreder anmälningar om de förbud mot diskriminering och trakasserier som finns i diskrimineringslagen. DO kan företräda diskriminerade personer utan kostnad för dem i domstol.

I DO:s uppdrag ingår också att sprida kunskap och information om förbuden mot diskriminering, både till dem som riskerar att diskriminera och till dem som riskerar att diskrimineras. Det innebär att DO erbjuder rådgivning och metodutveckling till bland annat arbetsgivare, högskolor och skolor.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".