Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ökad konkurrens har lett till lägre matpriser

Publicerat fredag 29 april 2011 kl 09.46
"Sverige har lägst matpriser i Norden"
(4:21 min)
Fler livsmedelsbutiker skulle ge ännu billigare matpriser. Därför vill Konkurrensverket att det ska bli lättare att öppna nya butiker. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix

Under åren har det ofta klagats över de höga svenska matpriserna. Men sedan EU-medlemskapet har det blivit bättre och de svenska matpriserna ligger nu på genomsnittet inom EU.

Det slår konkurrensverket fast i två rapporter efter att ha granskat den svenska livsmedelsmarknaden på regeringens uppdrag. Och jämfört med våra nordiska grannar så är det ännu bättre, säger utredaren och projektledaren på Konkurrensverket  Douglas Lundin.

– Om vi jämför med de andra nordiska länderna så verkar vi har lägst livsmedelspriser. I Norge, vet ju alla, där är det jättedyrt. I Danmark är det också betydligt dyrare och i Finland är det något dyrare också tror jag.

Det är den ökade konkurrensen som gjort att matpriserna vid en jämförelse i dag är lägre säger utredaren Douglas Lundin.

– Ja, vi tror att konkurrensen har blivit bättre i livsmedelskedjan. Om man jämför med den diskussion som fanns för femton-tjugo år sedan, då var man i utredningar väldigt bekymrad över den dåliga konkurrensen i jordbruksledet och i livsmedelsindustrin, att den svenska politiken skyddade branscherna. Nu skyddar i och för sig EU mot tredjevärlden, men svenska jordbruksföretag och svenska livsmedelstillverkare måste konkurrera på en mycket större marknad. Nämligen hela EU, och det har förbättrat konkurrensen, säger Douglas Lundin.

Nu är det inte bara hushållen som är livsmedelskonsumenter. Den offentliga sektorn med främst kommuner och landsting köper mat till bland annat skolor, sjukhus och vårdhem. Matkostnaden där är drygt åtta miljarder om året , vilket motsvarar fyra procent av den totala matkonsumtionen i landet. Här dominerar två företag leveranserna. Grossisterna Menigo och Servera har 70 procent av marknaden med hundratals underleverantörer. Fungerar då verkligen konkurrensen här? Per-Arne Sundbom är konkurrensråd och utredare.

– Nej, vi vill ju förbättra konkurrensen. Samtidigt säger rapporten inte att det är en dålig konkurrens. De lägger anbud och strider på kniven med varandra, men vi skulle vilja ha en garanti för en bättre konkurrens.

Hur skulle man kunna få det då?

– Ja, det är två typer av åtgärder. Att få med de små företagen i upphandlingen och inte begränsa livsmedelsimporten. Framför allt måste man reformera upphandlingslagstiftningen på olika sätt, säger Per-Arne Sundbom.

Men EU:s regelverk sätter ibland käppar i hjulet för olika strävan till bättre mat, miljö och djurskydd. Att kräva närodlad mat när kommunerna köper in eller garantier för bästa djurskydd är inte förenligt med EU:s konkurrenssyn, säger Per-Arne Sundman på Konkurrensverket.

– Nej, det är ju inte det. Sedan är ju frågan vad man kan uppnå med krav från miljösynpunkt och bättre djurskydd. Vi pekar på att det finns mer effektivare medel att använda för att uppnå den här typen av mål med upphandlingen. Staten kan istället ha styrmedel som skatter, särskild lagstiftning och bättre djurskyddstillsyn och så vidare, säger Per-Arne Sundman på Konkurrensverket.

Hur ska då konkurrensen för konsumenterna kunna bli bättre på livsmedelsområdet? Grossistledet består av några få aktörer. Konkurrensen mellan de stora livsmedelskedjorna har inte ökat direkt, men väl har effektiviteten och produktivitet förbättrats och sänkt priserna. Nu handlar det mycket om att kommunerna måste ge tillstånd till att fler livsmedelsbutiker får byggas, säger Douglas Lundin på Konkurrensverket.

– Det viktigaste är att den lokala konkurrensen mellan butikerna fungerar. Det bör bli lättare att etablera och öppna nya butiker. Här har kommunerna en nyckelroll med sin plan- och bygglag. Om kommunerna tänkte lite mera på konkurrens när de gav tillstånd och det öppnades fler butiker, då tror vi att det skulle bli ännu mer konkurrens, säger Douglas Lundin.

För att sammanfatta de två rapporterna om svensk livsmedelsproduktion och marknad, så anser Konkurrensverket att det fungerar ganska bra i dag. Så några konkreta förslag till regeringen har man inte om lag eller regelförändringar.

– Vi ser inte att det på livmedelsmarknaden i stort finns någon gordisk knut som man kan hugga bort, utan att det hela fungerar på det hela taget relativt väl, säger Konkurrensverkets  generaldirektör Dan Sjöblom.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".