Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Utrikes födda får mycket lägre pensioner

Publicerat torsdag 5 maj 2011 kl 15.39
"Skillnaderna var överraskande stora"
(2:15 min)
Invandare har fallit mellan stolarna i pensionssystemet enligt Lennart Flood på Göteborgs universitet. Foto: Fredrik Sandberg / Scanpix

Pensionssystemet är uppe till diskussion efter att Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt flaggat för att det kan bli en valfråga 2014, vilket skulle innebära att den breda uppgörelsen över blockgränserna bryts. En grupp som har svårt att komma upp i en pension som ger en rimlig levnadstandard är utrikes födda. En rapport från Sociala rådet konstaterar att 2007 fick en kvinna född utanför OECD-området bara 28 procent av en svenskfödd mans pension.

Lennart Flood är professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet och en av dem som gjort rapporten. Det var väntat att rapporten skulle visa på skillnader säger han, men inte att skillnaderna skulle vara så stora som de visade sig vara.

– Det är ju trots allt en väldigt stor grupp länder som är olika sinsemellan. Men den enkla indelningen räckte ändå för att få se riktigt stora skillnader i de ekonomiska resurserna, såväl när det gäller förutsättningarna att få en pension som faktisk utbetald pension. Det var överraskande stora skillnader, berättar Lennart Flood.

Skillnaderna väntas bestå i framtiden. En kvinna född utanför OECD-området som i dag är 35 år kan när hon fyller 65 räkna med 59 procent av en inrikes född mans pension. För utrikes födda män är motsvarande siffra 73 procent. Lägger man till tjänstepension och privat pensionssparande blir skillnaderna ännu större.

Det handlar inte bara om att man har en låg inkomst, utan också om hur lång tid man bott i Sverige

– Många grupper kan ha en hög arbetsinkomst, men de som inte har det under lång tid är de som drabbas. Invandrare som har kommit till Sverige har svårt att få ihop till en bra pension, och då framförallt de som har kommit när de är lite äldre, säger Lennart Flood.

Pensionssystemet ska finansiera sig självt - ju mer man betalar in desto mer får man ut. Det finns därför inga enkla lösningar som kan utjämna skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda, menar Lennart Flood. Men han tycker att konsekvenserna för invandrare till stor del har fallit mellan stolarna:

 – I Sverige har vi väldigt bra förutsättningar för att göra konsekvensanalyser och riskbedömningar. Vi har väldigt bra och utvecklade modeller som man arbetar med på Finansdepartementet. Men det är inte mycket som har inriktats mot just utrikes födda. Det är förvånansvärt lite arbete som har gjorts där. Sedan behöver det här inte vara en kritik mot pensionssystemet, för det kan inte klara allting. Men jag tror att det är väldigt bra att uppmärksamma problemet.

Passiva förlorar i premiepensionssystemet

Foto: Maja Suslin / Scanpix.

#text=4420581#de orangea kuverten från Pensionsmyndigheten. Men det kan vara ett stort misstag. Den som inte ser över sin premiepension riskerar att få en obehaglig överraskning när det är dags att gå i pension.

Rapporten

Sociala rådets rapport Ålderspension för invandrare från länder utanför OECD-området (SOU 2010:105) analyserar förväntad inkomst från det allmänna pensionssystemet för första generationens invandrare från icke OECD-länder. Resultaten ställs mot förväntad pensionsinkomst för svenskfödda män. Undersökningen gäller enbart den allmänna pensionsdelen, inte tjänstepension eller privat pensionssparande.

Invandrare från de 34 OECD-länderna omfattas inte av rapporten.

2007 bodde cirka 600 000 första generationens invandrare äldre än 16 år från ett icke OECD-land i Sverige (140 olika ursprungsländer). Personer från bland annat Irak, Iran, Chile, Libanon, Somalia och Thailand hörde till de största grupperna.

Pensionssystemet

Den allmänna pensionen är den statliga pension som Pensionsmyndigheten ansvarar för. Den omfattar inkomstpension, till vilken 16 procent av lönen avsätts. Den omfattar också premiepension, till vilken 2,5 procent av lönen avsätts. Den kan också omfatta garantipension, som är ett grundskydd för den som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet. För att få full garantipension måste man ha bott 40 år i Sverige.

De flesta som arbetar har, förutom allmän pension, dessutom en tjänstepension. Om du har tjänstepension sätter din arbetsgivare varje månad av en summa till dig.

Privat pensionsparande är helt frivilligt och något du själv tar ställning till om du behöver för att komplettera de övriga delarna i din pension.

För den som har låg eller ingen pensionsinkomst finns möjlighet till ytterligare ekonomiskt stöd i form av bostadstillägg för pensionärer och äldreförsörjningsstöd. Ungefär 2/3 av äldreförsörjningsstödet går till personer födda utanför Sverige.

Källa: Pensionsmyndigheten

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".