Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Främlingsfientligheten i Sverige ska utredas

Publicerat fredag 6 maj 2011 kl 16.15
"Tydligt mot främlingsfientligheten"
(3:54 min)
Salemmarschen anordnas varje år sedan år 2000 av nationalister till minnet av en mördad skinnskalle. Arkivfoto: Jack Mikrut/Scanpix.

Regeringen skärper kampen mot främlingsfientligheten. Folkpartiets tidigare ledare Bengt Westerberg har utsetts till regeringens utredare i frågan, och hans uppdrag är att få fram ett samlat grepp om den.

– I första hand kommer jag att samla in så mycket kunskaper som möjligt vad vi vet om det här vad främlingsfientlighet är. Vad beror främlingsfientlighet på? Hur utbredd är den i Sverige och internationellt? Detta som grund innan vi börjar fundera på vad vi ska göra åt det här. Kunskapsinsamlingen kommer att bli mitt första mål och där kommer jag förstås att försöka luta mig mycket mot forskningen både i Sverige och också internationellt, säger Bengt Westerberg.

I uppdraget ingår också att identifiera bristerna i dagens arbete, och hitta nya lösningar samt föreslå vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas.

Det är inte Sverigedemokraternas framgångar, utan snarare orsakerna till dem som integrationsminister Erik Ullenhag (FP) menar är det som gör att utredningen startar just nu. Men han tycker att främlingsfientligheten bör utredas kontinuerligt.

– Det bör göras jämnt. Det är det som är en av poängerna, att vi behöver vara i en situation där samhällets goda krafter alltid verkar mot främlingsfientlighet. De som drabbas av rasism känner sig ofta utsatta, och är utsatta, och de känner sig ofta ensamma. Där måste vi visa att vi är ett samhälle som står för öppenhet och tolerans. Och det är ett arbete som pågår men som kan förbättras och där kan vi använda metoder som verkligen fungerar bättre än vi kanske gör idag, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Skolan kommer enligt de båda att vara den centrala arenan i arbetet och det är genom kunskapen som man vill förändra attityderna, säger Bengt Westerberg igen

– Alltså det som vi kan påverka, det är de där attityderna som har sin grund i kunskap eller bristande kunskap. Där kan vi försöka sprida kunskap som kan påverka vilken inställning människor har. Och många låter sig påverkas av de ökade kunskaperna, men det finns säkert även de som har så fast övertygelse eller fasta fördomar vilka är väldigt svårt att påverka i vuxen ålder. Därför tror jag att det är väldigt viktigt att koncentrera sig ganska mycket på skolan, säger Bengt Westerberg.

– Det som är spännande är att det finns forskning som säger så här: att om man till exempel har undervisat ordentligt om förintelsen i skolan då minskar antisemitismen det vill säga hatet mot judar. Det där är i grunden någonting väldigt positivt då vi är i en situation där ökad kunskap förminskar fördomar. Och detta är en av de saker som jag skulle tro att utredningen också landar i, säger Erik Ullenhag.

En undersökning som Forum för levande historia gjort bland svenska gymnasieelever, visar samtidigt att just inställningen till judar och muslimer har blivit mer negativ bland de unga, medan inställningen till HBT-personer har förbättrats väsentligt, och där, menar integrationsministern, finns lärdomar att hämta. Han menar att attityderna lättast påverkas när samhället agerar aktivt och gemensamt.

– Att väldigt många ställer sig upp gemensamt. Antigen är människor passiva och tar inte upp diskussioner, då kan den öka. Eller så står vi upp för att vi tror att Sverige blir mer spännande och rikare med en öppenhet mot omvärlden. Och skulle vi få en lyckad integration då måste man vara mycket mer tydlig mot främlingsfientligheten, säger Erik Ullenhag.

Utredningen kommer att titta närmare på vilka erfarenheter i frågan som finns internationellt, men när det gäller den närmaste omgivningen är det osäkert om vi har något att hämta där, menar Erik Ullenhag.

– Det jag är lite oroad för efter det är utvecklingen i Europa. Där vi i ett antal länder inte har riktig tydlighet från etablerade partier. Vi har inte riktig tydlighet från samhället just för öppenhet och tolerans. Danmark, vår granne, har haft en negativ utveckling i de här frågorna. Och för mig är det väldigt viktigt att komma med de här kunskaperna. Vi ska inte gå den vägen, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Regeringens särskilde utredare Bengt Westerberg kommer att bilda en grupp som presenteras senare i år och de förväntas redovisa sitt slutbetänkande i oktober nästa år. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".