Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
KÄRNKRAFTEN

Knappt någon debatt i Sverige efter Fukushima

Publicerat måndag 9 maj 2011 kl 12.09
"De politiska partierna vill inte ha en kärnkraftsdebatt"
(5:45 min)
Genom att minska så kallad "tomgång", dvs. apparater, belsyning och maskiner som står på, finns mycket el att spara. Foto: Ingvar Karmhed/Scanpix.:

Kärnkraftolyckan i japanska Fukushima för två månader sedan har lett till en internationell debatt om kärnkraftens farlighet och risker. Någon sådan större debatt har inte Sverige fått. Alliansregeringens beslut om att tillåta nya reaktorer när gamla tjänat ut ligger fast. Och nästa år kommer Sverige ha ett stort elöverskott.

När Centerpartiet 2009 övergav sin tidigare hårda antikärnkraftlinje och med de tre andra borgerliga partierna träffade en energiuppgörelse, som bland annat går ut på att dagens tio kärnkraftsreaktorer på sikt kan ersättas av nya, så innebar det en möjlighet att förlänga kärnkraften i Sverige avsevärt.

Olyckan i Japan har inte ändrat regeringens syn. Inom oppositionen så vill Socialdemokraterna inte ha nya reaktorer, men har inget svar på när dagens kärnkraftreaktorer ska vara borta. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill ha en avveckling av de nuvarande tio reaktorerna så snart som möjligt.

Medan olyckan i Japan fick omedelbara politiska konsekvenser i till exempel Tyskland och där äldre kärnkraftverk togs ur drift, så har den politiska debatten i Sverige varit låg och några stora demonstrationer mot kärnkraften, som på 1970-talet, har inte heller synts till. Mikael Karlsson är ordförande för Naturskyddsföreningen, som är emot kärnkraft, och han är kritisk till frånvaron av debatt i Sverige.

– Jag tror att de politiska partierna överlag inte vill ha en kärnkraftsdebatt. Den borgerliga regeringen har ju fyra partier där man har väldigt olikartad syn på kärnkraften. Stora kärnkraftsolyckor, som ger dramatisk effekt, vill man inte diskutera, det kan ju spräcka den energiöverenskommelse som finns.

Borde inte politikerna i Sverige med de kopplingar vi har till vår omvärld ta ett större ansvar?

– Jag tycker att det är märkligt att man inte för en politisk diskussion och drar slutsatser av Fukushima så långt vi vet vad som hänt. Dels för att det direkt förstås påverkar de tankar som tyvärr finns om en utbyggnad av kärnkraften. Det kommer att ställas helt andra krav på säkerheten framöver och det kommer att öka kostnaden för kärnkraften. Dels tycker jag också att man måste före en diskussion eftersom andra länder gör det. Vi har en alltmer harmoniserad energi- och miljöpolitik i EU. Så givetvis påverkas Sverige av vad till exempel Tyskland gör i kärnkraftsfrågan, säger Mikael Karlsson på Naturskyddsföreningen.

Kärnkraften svarar i dag för omkring 40 procent av den svenska elproduktionen. Vattenkraften är det andra stabila benet, men vindkraft och biobränsle växer i omfattning. Biobränsle från skogsindustrin ger i kraftvärmeverk både el och fjärrvärme till städerna.

De tio reaktorerna har under åren uppgraderats för att producera mer el, och detta fortsätter som nu i Oskarhamn där aggregat O2 får en effekthöjning senare i år, efter prövning av SSM, Strålskyddsmyndigheten.

Men behöver Sverige mer elproduktion? Det skulle man tro efter två stränga vintrar med stigande elpriser. Men Sverige går mot ett elöverskott. Det säger Energimyndigheten, som räknar med att vi nästa år ska ha ett överskott på 10 Twh, vilket motsvarar ungefär två reaktorers årsproduktion av el. Tomas Kåberger är generaldirektör för Energimyndigheten.

– Det är en prognos grundad på den efterfrågan som industrin och hushållen har, och de elproduktionsanläggningar som finns och de produktionsanläggningar som byggs under året med den ökade förnybara elproduktionen. Och med ett antagande om de uppgraderingar av kärnreaktorerna som gjorts och de som ska bli klara, så blir det så, säger Tomas Kåberger.

Men det är inte bara mer ny el som ger ett överskott utan en stor potential är att spara och effektivisera användningen av el. Energiforskarna vid Linköpings universitet talar om tomgång, att massor av apparater, maskiner, belysning och så vidare inte stängs av på nätter och helger både i hem och ute i näringsliv och samhälle. Här finns det massor att spara, säger forskaren teknologie doktor Louise Trygg.

– Mycket mer än vad man kan tro.

Vad betyder det?

– Ja, tomgång generellt kan ligga på över 30 procent av all elanvändning. Och med tanke på elpriserna så blir det en stor summa pengar som man kan spara lätt, säger Louise Trygg.

Prognoser talar alltså om ett växande elöverskott i Sverige. Men det lär inte leda till lägre elpriser för konsumenterna. De stora elproducenterna, Vattenfall, Eon och Fortum kan tjäna mer på att exportera överskottselen. Kärnkraftsmotståndare tror att det skulle bli utländska investerare som satsar på nya reaktorer i Sverige om det blir aktuellt och då för att exportera elen. Sverige skulle få ta hand om risker och inte minst slutförvaringen av utbränt kärnbränsle, säger kritikerna inom miljörörelserna.

Inom regeringen ser man svensk elexport som ett sätt att minska koldioxidutsläppen i grannländerna och därmed lättare kunna nå miljömålen inom EU.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".