Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
STRIDEN OM ALMARNA 40 ÅR

Våldsam almstrid gav ökat medborgarinflytande

Publicerat onsdag 11 maj 2011 kl 12.56
"Folk blev ursinniga, det var droppen"
(3:13 min)
När politikerna 1971 bestämde att almarna i Kungsträdgården skulle sågas ned, fick många nog efter decennier av rivningar i Stockholm. Arkivfoto: Scanpix.

I dagarna är det 40 år sedan almstriden ägde rum i Stockholm. Striden om tretton hundraåriga almar som skulle sågas ner till förmån för en ny tunnelbaneuppgång. Efteråt fick politikerna lära sig att lyssna på opinionen. Så här dramatiskt lät det i Sveriges Radio i maj 1971.

– Nu har alltså motorsågarna börjat och läget är riktigt allvarligt här. Polisen slåss och nyss hade man omkull en polishäst. Det är så vitt jag vet den första gången det inträffat. Nu slåss poliserna vilt med ridpiskorna, rapporterade Ekot då.

Natten till den 12 maj 1971 var det dags. Almarna i Kungsträdgården i centrala Stockholm skulle till slut sågas ner för att göra plats åt en ny tunnelbaneuppgång. Den motorsågsutrustade personalen från Stockholms gatukontor var beskyddade av ett 100-tal poliser, som möttes av över 2 000 motståndare till nedsågningen av träden.

Allt detta för att rädda tretton almträd. Nedsågningarna av träden stoppades till slut och tunnelbaneuppgången flyttades istället 100 meter österut. Mycket våld och väsen för en sådan justering av byggplanen. Varför gick det så långt egentligen?

– Och det undrar man ju. Varför i all världen kunde de inte vara så pragmatiska att de bara ändrade lite grann på planerna. Det var den där oviljan att låta folkopinionen få det sista ordet, säger naturskribenten Tommy Hammarström.

I nästan två decennier, som del av Norrmalmsregleringen och stadssaneringsprojektet, hade delar av Stockholms innerstad på olika sätt rivits, byggts upp och som en del på den tiden kritiskt uttryckte det; "betongifierats". Allt enligt socialdemokratiska Finansborgarrådet Hjalmar Mehrs vision om att modernisera Stockholm. Protesterna handlade inte enbart om att bevara dessa tretton träd i Kungsträdgården. Det var en reaktion mot något som hade pågått länge.

– De hade alltså jämnat hela Klarakvarteret med marken. Och så kommer de fram och ska fälla ett antal almar i Kungsträdgården. Då blir det tvärstopp, då blev folk ursinniga, det var droppen. Det var en mycket omtyckt plats, en mötesplats. Inte minst för unga människor. Jag var ju ung i Stockholm den där gången och satt under de där almarna jämt. Den hade ett starkt symbolvärde, säger Tommy Hammarström.

Men vad är det egentligen som gör almstriden så intressant 40 år senare. Påverkade den samhället på något sätt, utöver att tunnelbaneuppgången flyttades 100 meter öster ut till Arsenalsgatan? Statsvetaren och Miljöpartisten Daniel Helldén som doktorerat om almstriden anser att det hände någonting inom svensk politik efteråt.

– Politikerna hängde ju inte riktigt med i det här. Det uppfattade inte att det var så viktigt att berätta varför man gjorde saker och ting, och att ta med synpunkter och så vidare, utan man körde på. Men efter almstriden blev det annorlunda. Politikerna lärde sig att man var tvungen att lyssna, att ha samråd och ett utökat medborgarinflytande, säger Daniel Helldén, statsvetaren och miljöpartist.

Almstriden

Finansborgarrådet Hjalmar Mehr (S) var den politiker som drev förslaget om att fälla almarna i Kungsträdgården i centrala Stockholm. Socialdemokraterna röstade för och Moderaterna emot i november 1970.

Träden skulle sågas ned för att göra plats för tunnelbane-uppgången till det som senare blev den blå tunnelbanelinjen. Sträckan T-centralen - Hjulsta invigdes 1975. Först två år senare hade banan utvidgats till Kungsträdgården, men uppgången hamnade strax utanför parken.

Källa: Nationalencyklopedin och Alternativ stad.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".