ÅDALEN -31

Skotten i Ådalen förändrade Sverige för alltid

Svartvit bild på demonstrationståget i ådalen 1931Foto: Scanpix
Demostrationståget i Ådalen 1931 samlade mellan 2 000 - 3 000 människor. Foto: Scanpix

I helgen är det 80 år sedan svensk militär sköt ihjäl fem demonstranter i Ådalen, som ligger i Ångermanland. Skottlossningen var kulmen på en orolig tid med motsättningar mellan arbetarrörelse, näringsliv och staten. Det var en händelse som direkt ledde till lagändringar och den svenska modellen.

Publicerat lördag 14 maj 2011 kl 06:30

Depression, instabila minoritetsregeringar och i princip inga rättigheter för arbetare. Lägg till lönesänkningar med hjälp av strejkbrytare, som var tvungna att skyddas av militären, eftersom de ständigt hotades av delar ur fackföreningsrörelsen.

Det är några av anledningarna till att ett demonstrationståg bestående av 3 000 - 4 000 personer från olika fackföreningar, marscherade mot strejkbrytarnas förläggningsplats i Lunde den 14 maj 1931. Uppgifterna går isär om varför militären öppnade eld. En tidig förklaring, som senare skulle visa sig vara osann, var att militärernas befäl trott sig sett vapen och hört skottlossning i och från demonstrationståget.

Resultatet blev i alla fall att fem personer dog och fem skadades. Enligt Roger Johansson, professor i historia vid Malmö Högskola, som skrivit boken Kampen om Historien: Ådalen 31, var det inte ovanligt med sådana här konfrontationer vid den här tiden.

– Den konflikt som låg i botten var ju egentligen en konflikt bland 100-tals, 1000-tals vid den här tiden. I samband med att man tar in strejkbrytare tar man också in militären. Samma sak hände i Halmstad bara tre veckor tidigare. Det här händelseförloppet är inte unikt. Det unika är ju att militären öppnar eld och skjuter, säger Roger Johansson.

Olika grupperingar i samhället använde sig efteråt av händelserna i Ådalen för sina egna politiska syften. Och medierna, vars innehåll på den tiden var mer politiskt färgade än i dag, skildrade händelsen beroende på politisk tillhörighet. På så vis uppstod en hel del myter om vad som egentligen hände den där dagen i Ådalen, trots att man enligt Roger Johansson visste vad som egentligen hänt ganska snabbt efteråt. Det beror helt enkelt på vem man frågar.

– En myt ur ett högerpespektiv, var att det var arbetarna som attackerade militären, och att de i någon mening fick försvara sig. En annan myt är den att de som blev dödade och sårade blev träffade av rikoschetter, men tittar man på obduktionsrapporterna så ser man att merparten blev träffade av direktskott.

Det har även visat sig senare att miltären var fullt införstådda med att det kunde bli nödvändigt att ta till dödligt våld.

– Den bilden militären bar på, rätt eller fel, var att arbetarrörelsen var farlig och att man förväntade sig ett anfall. Och det syns i de förhör man höll efteråt, säger Roger Johansson.

I efterdyningarna av skotten i Ådalen uppstår även det som kallas för den svenska modellen, det vill säga den svenska medelvägen mellan kapitalism och socialism. Året efter, 1932, vinner Socialdemokraterna valet och arbetsgivarna blir mer förhandlingsvilliga, och den svenska modellen etableras då på allvar.

Det beslutades också att militären inte fick sättas in mot befolkningen i fredstid. Enligt Roger Johansson är skotten i Ådalen fortfarande en avgörande händelse för hur Sverige ser ut i dag.

– I historiebeskrivningen är detta vändpunkten innan Sverige blev ett folkhem, säger Roger Johansson, professor i historia vid Malmö Högskola.

Nyckelord

Inrikes

Dela