Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stora hinder för asylsökande konvertiter

Publicerat tisdag 27 september 2011 kl 06.00
"Kan man inte visa en dom eller tortyrskador är det väldigt svårt"
(4:13 min)
De som har svårast att få asyl är konvertiter från länder som Jordanien, Iran, Irak och Egypten, som har sharialagar inskrivna i nationella lag. Foto: Loay Hameed/AP Photo/Scanpix.

Migrationsverket och migrationsdomstolarna ställer för höga beviskrav på asylsökande som konverterat till kristendomen från islam, vilket i praktiken gör det omöjligt att få asyl från många muslimska länder. Det säger ombud för asylsökande som SR International har pratat med. Den asylsökande måste bevisa att tron är äkta och att att man blivit förföljd.

– Kan man inte visa att man är förföljd av myndigheter. Kan man inte visa en dom eller tortyrskador från fängelsevistelse, då är det väldigt svårt. Om man säger att det är en annan grupp i samhället som förföljer en och som inte är representant för staten, så är det väldigt svårt att bevisa att man är förföljd, säger ombudet Kristina Tollbäck på advokatbyrån Senkul i Stockholm.

Det finns inga siffror på hur många konvertiter som söker asyl i Sverige, eftersom Migrationsverket inte registrerar ärenden efter religionstillhörighet. Men en av dem som fått avslag är Khaled, som i sitt hemland Jordanien hotades till döden av islamistiska grupper.

– Jag fick flera hot, mest från islamistiska grupper, som ville döda mig för att jag var en avfälling från islam, säger han.

I sitt beslut hänvisar Migrationsverket till en rapport från Sveriges ambassad i Amman, där det står att jordanska myndigheter intar en passiv hållning gentemot konvertiter och att rättsväsendet inte dömer konvertiter aktivt. Men det står också att de kan förlora sina civila rättigheter, som arv, äktenskap och vårdnad om barn, och att de riskerar att utsättas för trakasserier av familjemedlemmar och övriga samhället. Som Khaled. Och sådana hot är svåra att bevisa, säger Kristina Tollbäck.

Så finns det ju bara den enskilde individens uppgifter att gå på och då är det helt och hållet upp till trovärdighetsbedömningen, säger hon.

Cecilia Gylling Lindkvist, enhetschef på Migrationsverkets rättsenhet, håller inte med om att beviskraven är för hårda, men hon säger att den sökande måste visa att han eller hon har sökt men inte fått skydd av myndigheter i hemlandet.

– Frågan är ju, att om man blir förföljd av andra än myndigheter, kan man då få myndigheternas skydd? Och om du blir hotad av grannar så kan du kanske åka till en annan del av landet, i ett land som Jordanien, säger hon.

Och det är det som ombuden menar är omöjligt att bevisa i praktiken, att man sökt, men inte fått skydd av myndigheter. Och den som gör det, riskerar också att bli av med sina rättigheter, till exempel till sina egna barn, om det kommer fram att man konverterat från islam.

Söker man verkligen skydd hos myndigheter då, om man blir hotad av grannar?

– Det är ju svårt att svara på, för det är beroende på hur det ser ut i det individuella fallet, säger Cecilia Gylling Lindkvist på Migrationsverket.

Den sökande måste lämna en trovärdig berättelse, men i trovärdighetsbedömningen ligger fokus fel, säger advokat Helen Westlund. Där ligger fokuset på om den sökandes tro är genuin, istället för på i vilken mån man riskerar förföljelse, säger hon.

– Jag menar att den inriktning på bedömningar som görs i Sverige är felaktig, den lägger tonvikten för mycket på seriositeten, om den här konversionen är riktig eller inte och seriös eller inte.

Hur kan man bevisa att man är seriös?

– Det är jättesvårt, hittills använder man kunskapsfrågor, men en konversion kan ju vara seriös även om man inte har så stora kunskaper om religionen. Men det som är viktigt är hur myndigheterna i hemlandet uppfattar det, för oavsett seriositeten så kan man ju riskera att bli förföljd när man återvänder.

Cecilia Gylling Lindkvist på Migrationsverket håller med om att det kan vara svårt att bevisa hur genuin den sökandes tro är.

Ja, det kan jag förstå att man kan ifrågasätta, för det är naturligtvis jättesvårt att bedöma om det är en genuin tro eller inte. Om en person har konverterat så kanske man får räkna med att det kommer vissa följdfrågor, men det beror på vilka frågor som ställs, man får inte ställa orimliga krav på en enskild person.

Och för Khaled har livet under dödshot i Jordanien bytts mot livet som papperslös i Sverige. Ett liv han beskriver som ett helvete.

– Jag lever i helvetet och det som ger mig lugn är att jag tror på gud, säger Khaled.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".