Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt färre behöriga elever från redan utsatta skolor

Publicerat onsdag 19 oktober 2011 kl 12.38
”En dålig skola med dåliga lärare”
(4:24 min)
Mickele Araya, Mitra Majid, Ayat Kassem och Melissa Arican går alla i klass 9 i Hjulstaskolan. De tillhör den lilla grupp som inte är oroliga för sina betyg och som är behöriga till gymnasiet. De tror att många elever saknar självförtroende och därför inte klarar betygen. Foto: Jenny Hallberg/SR International.

Allt fler ungdomar lämnar årskurs nio utan behörighet till gymnasiet. De senaste tio åren har situationen försämrats kraftigt framförallt i de mest utsatta skolorna. I Hjulstaskolan nordväst om Stockholm är det bara 4 av 10 elever som går ut nian med godkända betyg och behörighet till nationella program, medan 6 av 10 elever på skolan går ut utan att ha behörighet.

– Det är den sämsta skolan, den är dålig, säger Ahmed.

Han står på skolgården vid Hjulstaskolan tillsammans med Mona och Mahira. De går i nian alla tre. Mahira håller med.

– De lär mig ingenting. De kan inte lära mig nåt, säger hon.

Mona berättar att de bytt lärare varje år. Och Mahira säger att det är många som skolkar. Även hon själv ibland.

Det är en mörk bild av Hjulstaskolan som några av eleverna ger när vi möter dem på skolgården. För tio år sedan gick 66 procent av eleverna ut Hjulstaskolan med behörighet till nationella program. I dag är det bara 43 procent. De flesta, nästan 6 av 10 elever, saknar alltså gymnasiebehörighet, som Ahmed och Ahmed Abdi.

– Jag har många IG. Kanske ett VG, säger Ahmed. Ahmed Abdi säger att han har icke godkänt i nästan alla ämnen. Han vet inte vad han ska göra i framtiden, säger han.

– Vet inte, men jag tror inte jag får nåt jobb.

Det ser likadant ut på de fyra skolor i landet som har sämst så kallat meritvärde, Rosengårdsskolan i Malmö, Hammarkullsskolan i Göteborg, Fredriksdalsskolan i Helsingborg och så Hjulstaskolan i Stockholm. De ligger alla i fattiga områden med hög arbetslöshet och många nyanlända flyktingar. Och de har alla minskat andelen elever med gymnasiebehörighet med mellan 10 och 20 procentenheter på tio år.

Sämst är Rosengårdsskolan i Malmö. Där gick 43 procent ut med gymnasiebehörighet för tio år sedan, och bara 28 procent 2010. Men biträdande rektorn för Hjulstaskolan, Urban Åström, säger att de har helt andra förutsättningar och att jämförelser med skolor med bara helsvenska elever därför blir missvisande.

-- Vi tar emot väldigt många nyanlända. Förra året hade mellan 30 och 35 procent av våra elever i nian varit i Sverige mindre än två år. Det innebär att de inte rimligtvis kan få betyg i alla ämnen, säger han.

Men det är inte bara de nyanlända eleverna som inte får betyg. Niorna Dilan, Juweida och Mona tror inte att de kommer in på gymnasiet. De har IG i det mesta.

– Jag har inte den kunskap jag måste, säger Mona i nian.

– Särskilt inte i kärnämnena, som matte till exempel, lägger Dilan, som också går i nian, till.

I Hjulstaskolan integreras de nyanlända eleverna i klasserna, men det gör att det är svårt att lära sig för de andra, särskilt i svenska, säger Dilan, Mona och Juweida.

– Alla får gå i samma grupp. De som inte kan svenska, de som kan lite svenska och de som kan svenska. Då lär man sig ingenting, säger de.

Men bilden av Hjulstaskolan är splittrad. I en soffa i skolans kafé, på fredagsfikat, träffar vi Mitra, Mickele, Melissa och Ayat. De går i nian och tillhör den lilla grupp elever som gillar sin skola och som inte är oroliga för sina betyg.

– Inte sedan jag började läxhjälpen i matsalen, där får man all hjälp man behöver.

Läxhjälpen börjar klockan fem på eftermiddagen till åtta på kvällen.

– Studenterna hjälper till i matsalen, man har stora möjligheter.

De tror att många elever saknar självförtroende och därför inte klarar betygen.

– De flesta har inte så bra självförtroende. De tror att för att de är invandrare så kommer de inte klara allt.

– Jag tror att de tänker att bara för att de är invandrare så kan de inte lyckas. De ser att från den här skolan går folk ut med dåliga betyg, och då tror de att det är normalt att gå ut med kassa betyg här.

Det är skolans viktigaste uppgift, säger biträdande rektorn Urban Åström, att höja elevernas självförtroende, för att över huvud taget kunna lära ut något.

– Det vi kan göra här i grundskolan de här åren vi har dem är att försöka ingjuta hopp, självförtroende och mod. Att verkligen kämpa på trots all motgångar de kommer att möta.

Och Ahmed, som har IG i nästan allt, säger att han ändå ska försöka sista året.

– Ja, det är sista terminen. Jag ska börja gymnasiet.

Men hur kan du det om du inte pluggat?

– Jag ska börja i en annan skola. Börja om, och läsa extra i sommar, säger Ahmed som går i nian i Hjulstaskolan i Stockholm.

Politiker: Allvarlig situation i många skolor

Om man hamnar i grundskolan eller särskolan får stor betydelse för elevens framtid. Foto: essica Gow/SCANPIX

#text=4755295#situationen är allvarlig. Jan Valeskog (S), v. ordf. i Stockholms utbildningsnämnd säger att det krävs mer resurser. Johanna Sjö (M) i utbildningsnämnden säger att staden just beslutat om utökade anslag, men att förändringarna inte kommer över en natt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".