Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svårt för unga att klara sig utan godkända betyg

Publicerat torsdag 20 oktober 2011 kl 16.20
"Jag säger till dem - vad är din framtidsvision"
(2:21 min)
Allt fler elever slutar nian utan godkända betyg. Men vad händer med dem som går ut i vuxenlivet utan grundskole- och gymnasiebetyg? Arkivfoto: Ingvar Karmhed/SvD/Scanpix.

Allt fler elever slutar nian utan godkända betyg, och det är i de allra sämsta skolorna som situationen har förvärrats mest de senaste åren. De sämsta skolorna, sett till betyg, ligger alla i fattiga områden med hög arbetslöshet och stor andel nyanlända flyktingar. Där går omkring hälften av eleverna ut nian utan behörighet till nationella gymnasieprogram.

– Jag säger till dem, att vad ska du göra om fem år kompis? Vad är din framtidsvision? Han svarar att han ska köpa ett hus och en bil, men jag frågar, hur ska du göra det? Ska du vinna på lotto eller? säger Hagi Farah, som är medborgarvärd i Rinkeby stadsdelsnämnd och som träffar de ungdomar som saknar godkända betyg varje dag.

Mohammed är 22 år och gick ut Rinkebyskolan för sex år sedan utan godkända betyg. Han säger att det var normalt att gå ut skolan utan godkända betyg när man bodde i Rinkeby.

– Det var typ den som klarade sig som var onormal, säger Mohammed.

Ingen i skolan förklarade varför det var viktigt att få betyg, och det var ingen som ställde krav, säger han.

– Om det inte finns krav på en så gör man som man vill, så vi gjorde i princip som vi ville. Men vi var barn, så vi visste inte bättre, att det var annat som var viktigare än det vi trodde var viktigt. Det handlade om att vara tuff och cool istället för att studera.

Efter skolan har Mohammed försökt jobba, men det var svårare än han trott att få ett jobb.

– Det var svårt. Man fick jobba först, men man visste att jobbet inte skulle leda någon vart, att man behövde utbildning, så sedan fick man sätta sig i skolbänken igen med äldre människor på komvux. Om man har mål så klarar man det, men det gäller att ha ett mål först, säger Mohammed.

Men det är inte alla som orkar eller kan läsa på komvux för att ta igen förlorade studieår. Det finns en stor risk att de istället hamnar i kriminalitet, det säger medborgarvärden Hagi Farah.

– Det är en liten grupp, men risken finns att den kan växa eftersom de är mycket aktiva i området, de begår brott och känner sig trygga i sitt område och kan rekrytera andra unga, säger han.

De unga har svikits av vuxenvärlden och samhället, menar Hagi Farah.

– De har ingen framtidstro och de har inget förtroende för samhället. De är 20-åringar och ska leva hela livet, bygga familj, jobba, betala skatt och vara bra medborgare, men hur ska det gå till? frågar han sig.

Samhället måste ta sitt ansvar för de unga som inte klarat skolan, genom att se till att de får jobb, menar Haji Farah. Och Mohammed, som i dag skaffat sig både grundskole- och gymnasiebetyg på komvux och nu läser administration på Södertörns högskola, tycker att samhället måste satsa tidigt på barnen i de fattiga områdena, så att de klarar skolan.

– De måste satsa på förortsungarna, det är viktigt, säger Mohammed.

Allt färre behöriga elever från utsatta skolor

#text=4754840#årskurs nio utan behörighet till gymnasiet. De senaste tio åren har situationen försämrats kraftigt framförallt i de mest utsatta skolorna. I Hjulstaskolan nordväst om Stockholm är det bara 4 av 10 elever som går ut nian med godkända betyg och behörighet till nationella program, medan 6 av 10 elever på skolan går ut utan att ha behörighet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".