Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Skolan

Gymnasiereform betyder lite för IG-elever

Publicerat måndag 24 oktober 2011 kl 14.47
"Jag skulle säga att det är som kejsarens nya kläder"
(3:37 min)
Hafsa Yusuf och Emir Taner går första året på omvårdnadsprogrammet på Ross Tensta gymnasium. Foto: Jenny Hallberg/SR International.

Allt fler elever går ut nian utan fullständiga betyg och de placeras nu i något av gymnasieskolans nya introduktionsprogram, som ersätter det gamla, kritiserade IV-programmet. Där ska eleverna läsa upp icke godkända grundskolebetyg samtidigt som de läser på gymnasiet. Men frågan är hur de nya programmen ska lyckas med det som det gamla inte klarade. SR International har besökt Ross Tensta gymnasium i Stockholm och några elever på omvårdnadsprogrammet som har ett betyg från grundskolan att läsa upp.

– Svenska, jag har svårt med läsförståelsen, säger Hafsa Yusuf.

– Jag har IG bara i engelska, för jag kom till Sverige för fem år sen och när jag lärde mig svenska fick jag inte lära mig engelska också, säger hennes klasskompis Emir Taner, som båda går första året på omvårdnadsprogrammet på Ross Tensta gymnasium.

De går i en så kallad prep-klass, eller preparandutbildning. Det betyder att de har IG i bara något ämne från grundskolan och väntas läsa upp det under det första gymnasieåret. Sedan finns det språkintroduktion för nyanlända elever, yrkesintroduktion med mycket praktik och olika individuella val, för elever med större svårigheter. Till skillnad från det gamla IV, individuella programmet, som var lika för alla, säger Peter Gröndal, undervisningsråd på Skolverket.

– Där rymdes ungdomar med ganska olika önskemål och tankar om framtiden och nu vill man bättre möta upp till det behovet som finns för utbildning av den elevgruppen, säger han.

Det gamla IV avskaffades av utbildningsminister Jan Björklund för att det var för dåligt. Bara cirka 13 procent av de elever som började ett IV-program, klarade gymnasiet inom fem år 2003, och närmare hälften hoppade av efter ett år, enligt siffror från Utbildningsdepartementet. Med de nya programmen ska fler klara sig, hoppas Peter Gröndal på Skolverket.

– Det är absolut utgångspunkten och det finns förutsättningar i systemet för att det ska bli en bättre måluppfyllelse.

Men frågan är vad skillnaden blir i praktiken. I princip ingen alls, menar Lärarförbundets ordförande Eva-Liis Sirén. Reformen sätter bara på pränt det som skolorna redan gör.

– Vi tror inte att det här kommer att leda till så stora förändringar i hur man jobbar, för det här har lärarna redan löst på ett praktiskt och bra sätt. Men det blir faktiskt tydligt nu att det är det här gymnasiet ska göra, och det är bra säger hon.

Och på Ross Tensta gymnasium märker lärarna ingen skillnad. De jobbar på som vanligt.

– För mig personligen i klassrummet har det inte märkts någon skillnad, säger matteläraren Andreas Svensson.

– Jag tror att det är mer en semantisk skillnad än en praktisk, jag skulle säga kejsarens nya kläder, säger engelskläraren Eva Sakellariou.

IV-programmet har varit det största gymnasieprogrammet i den kommunala skolan. En av tio elever som började gymnasiet gick ett IV-program och det beror på att skolan inte satsat pengar tidigt på de elever som behöver extra stöd, menar Lärarförbundets Eva-Liis Sirén. Och om inte mer resurser satsas på eleverna, är risken stor att reformen inte kommer att betyda någonting för elevernas resultat.

– Resursstyrningen brister kraftigt i den svenska skolan och det finns en risk att även eleverna på de här nya programmen inte får det stöd de har rätt till och så väl behöver, säger Eva-Liis Sirén.

På Ross Tensta gymnasium går ungefär en av fem elever något av de nya introduktionsprogrammen och matteläraren Andreas Svensson är osäker på hur de ska klara sig. Att de ska väntas läsa ikapp ämnen på alt för kort tid mot vad de behöver med dåliga förkunskaper, det är en ekvation som inte går ihop. Alla kommer inte att klara det, säger matteläraren Andreas Svensson.

– Inte alla, vissa kommer klara det, men inte alla.

Bland eleverna är ändå förhoppningen att de kommer att klara att läsa upp sina betyg:

– Det är svårt, men jag tror att jag ska klara godkänt, tror Emir Taner.

– Jag vet inte, jag kanske får IG igen. Jag har inte blivit godkänd i förra skolan, så jag vet inte om jag blir godkänd i gymnasiet, säger Hafsa Yusuf.

Politiker: Allvarlig situation i många skolor

Om man hamnar i grundskolan eller särskolan får stor betydelse för elevens framtid. Foto: essica Gow/SCANPIX

#text=4755295#situationen är allvarlig. Jan Valeskog (S), v. ordf. i Stockholms utbildningsnämnd säger att det krävs mer resurser. Johanna Sjö (M) i utbildningsnämnden säger att staden just beslutat om utökade anslag, men att förändringarna inte kommer över en natt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".