Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Inte alla länder följer regler om bortrövade barn

Publicerat måndag 31 oktober 2011 kl 16.59
"Borde vara tuffare från svenskt håll"
(3:10 min)

Ett bortrövat barn ska så snabbt som möjligt återföras till det land som det har förts bort ifrån. Men det finns undantag till den här principen, och en del länder är också dåliga på att leva upp till de krav som internationella regler ställer, säger advokaten Ia Sweger, med lång erfarenhet av internationella mål.

– Det händer i en del länder, och det är där man kanske borde vara lite tuffare från svenskt håll, när det gäller att sätta ned foten. Med diplomatiska förbindelser, med bistånd eller andra medel där man kan få det landet att rätta sig efter Haagkonventionens regler, säger advokaten Ia Sweger på en dålig mobillinje från Frankrike.

Antalet fall med barn som mot den ena förälderns vilja förs till eller från Sverige har ökat de senaste åren. För fem år sedan var antalet ärenden som UD hanterade om bortförande av barn 72 stycken. Fram till september i år ligger motsvarande siffra på 100 och förväntas stiga innan året är slut, rapporterar Ekot idag.

Ett 80-tal länder är anslutna till Haagkonventionen och är därmed skyldiga att följa reglerna i den.

Huvudprincipen i Haagkonventionen är att barnet så snabbt som möjligt ska tillbaka till hemlandet. Frågor om vem som ska ha vårdnaden, umgängesrätt och annat ska hanteras i hemlandet och inte vägas in här. Inom sex veckor ska en domstol i landet dit barnet förts ha beslutat om barnet ska överlämnas eller inte. 

Men det finns flera undantag till den här huvudprincipen.

Det gäller bland annat om det bortförda barnet levt i det nya landet i mer än ett år och funnit sig till rätta i den nya miljön. Då kan domstolen besluta att barnet ska stanna i det nya landet. Detsamma gäller om barnet bedöms ha uppnått tillräcklig ålder och mognad, och själv inte vill flytta.

Det här gör att barn, som förts till länder där kontrollen är dålig och hanteringen drar ut på tiden, kan få stanna där eftersom de hunnit rota sig under den tid som gått. Sedan finns det också länder där de egna medborgarna ofta gynnas framför en utländsk förälder.

– Kommer man till - låt oss säga - Bosnien eller Serbien eller Kroatien, och så ser domstolen där till sina egna medborgares rätt. Då har man urholkat hela syftet med Haagkonventionen. Meningen är ju att alla länders medborgare har lika mycket rätt.

Då är man chanslös, säger Ia Sweger, eftersom makten helt och hållet ligger hos ansvarig domstol i det landet dit barnet har förts.

Sverige, å andra sidan, ser Ia Sweger som ett föredöme när det gäller att följa Haagkonventionens regler.

– Sverige har ju också kritiserats ibland för att också ha varit lite långsamt, och att man skulle skydda barn från att återföras. Men Sverige försöker i de mål jag har haft i Stockholms tingsrätt - som hanterar de här målen - väldigt väl följa den här sexveckorsregeln, och sätter ut förhandlingarna väldigt snabbt. Så jag ser ingen kritik om att Sverige inte skulle följa Haagkonventionen. Inte i de mål jag har haft i alla fall, säger Ia Sweger. 

I de flesta av de aktuella fallen med bortförda barn gäller Haagkonventionens regler, men ofta rövas också barn till länder som inte är anslutna till den.

Då är domstolen i landet dit barnet förts inte uppbunden av några internationella regler, då är det landets egna lagar som gäller, och chansen att lyckas är betydligt sämre.

-- Men det finns ett fall i Libyen bland annat, men det barnet har inte återförts ännu, för att den föräldern har gömt sig undan en libysk dom, och sedan har revolutionen kommit emellan, men det är ett exempel att man faktiskt kan, säger advokat Ia Sweger.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".