Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverige ställer krav på det libyska övergångsrådet

Publicerat torsdag 3 november 2011 kl 14.30
"Det kan hämma Libyens utveckling"
(4:10 min)
Biståndsminister Gunilla Carlsson.Foto Bertil Ericson / SCANPIX .

Biståndsminister Gunilla Carlsson besökte nyligen Libyen som första regeringsmedlem efter att Kadaffis regim störtats. Hon vet att landet saknar demokratiska traditioner och institutioner som skyddar den enskildes fri- och rättigheter. Det finns inte heller ett starkt civilsamhälle, inklusive fria medier, som kan granska och ställa makthavarna till svars, säger hon.

Att den nya grundlagen kommer att bli verklighet först efter en lång debatt, och inte minst att vägen till ett mer sekulärt samhälle är lång har man redan upplevt när övergångsstyrets president Mustafa Jalil sade att han gärna vill se Sharialagen införd i den nya konstitutionen.

Något som Gunilla Carlsson reagerade med kraft emot och förmedlade till de medlemarna i övergångsrådets, NTC, under hennes besök i landet.

– Det är väldigt viktigt att faktiskt göra som jag gjorde, reagera mot det. Jag tror att det är helt kontraproduktivt mot de grundläggande idealen. Det är också någonting som kommer att hämma Libyens utveckling i en väl fungerande ekonomi. Det var många som sa att det var Jalils personliga uppfattning. NTC tänker hålla fast i sina principer, säger biståndsministen.

Därför är det viktigt att NTC inte slarvar med det omfattande arbete som ligger i deras händer när det gäller fredsarbete och försoningen, säger hon.

– Libyen får nu inte slarva med fredsarbete och försoningen. För det första att även kvinnor blir delaktiga i hur man hittar dels rättsskipning. De som har begått övergrepp mot mänskligheten, på båda sidor, måste ställas inför rätta. Men sedan är det många som kanske har tjänat i armén eller som har varit med i Kaddafis säkerhetstjänst, de måste ju få en chans att demobiliseras att komma tillbaka in i samhället, säger Gunilla Carlsson.

Sverige har hittills i år bidragit med cirka 200 miljoner kronor till insatser för skydd och boende, livsmedel, vatten och sanitet, sjukvård och evakuering. Men i takt med att situationen stabiliseras kommer Libyens behov av hjälp att övergå från det humanitära till stöd för återhämtning och återuppbyggnad, säger biståndsministern. Men Libyen ska använda sina egna resurser från oljan och de frysta medel som finns utomlands för att lyckas utveckla landet.

– Libyen är ett rikt land och det finns resurser. Nu gäller bara att se till att det kommer alla libyer till godo och att man också hanterar gästarbetare på ett seriös sätt. Därför ser jag inte att Libyen kommer att bli ett stort biståndsmottagarland, utan libyerna kan själva hitta resurser för att bygga fungerande sjukvård, skolor, universitet som är fria och självständiga. Bygga vägar och kanske järnväg. Det där ska vi inte ta biståndspengar till.

Däremot kommer Sverige vi biståndet att bidra till att det finns ett välfungerande parlament, en fri media och kunskapsuppbygande, säger Gunilla Carlsson. Andra områden är till exempel migrationsfrågor, civilsamhälles organisation till den nya grundlagen. Det är libyerna själva som efterfrågar sådan hjälp, säger Gunilla Carlsson som tror att detta kräver lite biståndpengar.

Biståndsminister påminner att det som hände i Irak var olyckligt när man eliminerade praktiskt taget hela den statliga förvaltningen och andra organisationer som polis och militär. Det kan även finnas risker för korruption eller missbruk i Libyen under de nya makthavarna.

– Därför kommer vi att kräva transparens, rättsskipning och att man inte jobbar med hämnd som princip, säger biståndsminister Gunilla Carlsson.

Kaddafis medel ännu frysta

Det handlar om 14 miljarder kronor. Så mycket pengar finns hos den svenska Finansinspektionen efter att FN/EU beslutade att Muammar Kaddafis medel skulle frysas med resolution 2009 den 16 september i år.Medlen tillhör Libyska centralbanken och i mindre grad Libyan Foreign Bank.

Medan dessa 14 miljarder förblir frysta kan det nya styret via centralbanken och Libyan Foreign bank disponera fritt räntorna, säger Per Saland, ambassadör och sanktionssamordnare på Enheten för säkerhetspolitik vid Utrikesdepartamentet.

FN:s säkerhetsrådet har beslutat att när tiden är mogen då ska sanktionskommittén helt häva frysningarna för dessa banker och andra libyska institutioner. Libyen måste ansöka om dessa medel och använda dem bara för vissa civila ändamål, t ex humanitära behov, betala civil förvaltning och få igång oljeindustrin samt bankväsendet.

Kommerskollegium är den svenska myndighet som har utsetts av regeringen för att hantera dessa ansökningar. Men enligt Per Saland har inte hittills någon ansökan inkommit. Frysningen fortsätter för andra listade organisationer och för fysiska personer, bland andra för Kaddafis familj.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".