Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svenska exportsuccéer fyller spelmässa

Publicerat fredag 4 november 2011 kl 13.06
"Spelen den största kulturexporten"
(6:30 min)
Foto: Martin Höglund/Scanpix.

På Kistamässan norr om Stockholm var det i helgen dags för spelmässan Gamex 2011. Det visades nyheter inom dataspelsbranschen som också blivit en svensk exportsuccé med aktionspel som till exempel Battlefield vars nya version på en vecka sålt i över 5 miljoner exemplar.

Sverige ligger på tio-i-topplistan i världen inom denna underhållningsbransch med många framgångsrika företag. Och spelexporten börjar nu märkas också i exportstatistiken säger Per Strömbäck, talesperson för Dataspelbranschen.

– Hela den svenska spelexporten är ungefär värd  1,2 miljarder kronor. Det är lite totalt av den svenska exporten, men jämfört med andra länders export så är Sverige en stor aktör. En av de tio största.

Om man jämför med andra kulturyttringar så är spelen den största kulturexporten säger Pär Strömbäck.

– Du nämner Dice och Battlefield 3 som kommer ut i dagarna och har sålt i fem miljoner exemplar på en vecka och hela serien har sålt 40 miljoner exemplar. Så det är faktiskt bara ABBA som är större.

På mässan är det massor med folk, mest förstås ungdomar i tonåren och övervägande unga grabbar men också en del tjejer. En av dem är Ann Sofie. Hon säger att hon är där för att hon gillar att spela, och att det inte är så ovanligt med tjejer inom spelvärlden.

– Jag tror det är vanligare än vad man tror. Det är ungefär ganska fifty-fifty vad gäller killar och tjejer. Fast tjejer kommer kanske inte ut med det lika ofta, säger hon.

Det finns flera förklaringar till varför Sverige har lyckats så bra på dataspelområdet, säger Per Strömbäck från Dataspelbranschen.

– Ett svar är att Sverige är litet. Det blev en styrka för svenska spelutvecklare. Vi vände oss tidigt mot en internationell publik. Tidigare än till exempel länder som Tyskland och Frankrike, som har en stor inhemsk marknad. Det gav ett försprång för svenska spelutvecklare. Vi är bra på att göra kvalité och är noggranna med detaljer. Det finns en sorts sund perfektionism och det kan man säga är bra när man gör spel och är typiskt för de svenska spelen.

Tillbaks in i den bullrande mässhallen och en förväntansfull ung man. Arvid Sundkvist är 14 år och han säger att han har råd att köpa sådana här spel.

– Ja, det skulle jag nog tro. Jag får göra det själv.

Hur många timmar lägger du ner på spelen i veckan?

– Det är kanske mycket. Mer än vad mamma tycker är bra. Ungefär sex timmar.

Påverkar det skolbetygen?

– Nej, det skulle jag inte tro. Engelskan blir mycket bättre i alla fall, säger Arvid Sundkvist.

Den svenska dataspelsbranschen har växt kraftigt från 2005. Dice, Mojang och Starbreeze heter några av de välkända spelföretagen. I dag är de över hundra med över 1 200 anställda. De flesta finns i Stockholm och Uppsala men också i andra universitets- och högskolestäder som Umeå, Göteborg och Skövde. Joakim Sjöö är datataspelutvecklare på företaget Coffee Stein Studios i just Skövde.

– Skövde är väldigt mycket kopplat till datsspelutveckling på grund av att det finns en högskola där, som erbjuder dataspelsutbildning för programmerare, grafiker, designer och till och med ljud inom dataspel.

Joakim Sjöö har själv gått på högskolan i Skövde. Han gick dataspelsutbildningen med inriktning på grafik. Hans företag utvecklar strategispel.

Det är ett actionspel det också?

– Ja, mycket action.

Går det att göra något annat än actionspel i dag?

– Ja, innan vi gjorde Sanctum som jag pratade om så gjorde vi ett spel som heter I love Strawberries för iPhone, och det finns inte så mycket action i det spelet. Det är ett spel som ska tilltala en bred bas av människor. Det går ut på att du ska hoppa runt och äta jordgubbar. För hela familjen helt enkelt, säger Joakim Sjöö.

Det finns alltså tydliga kopplingar mellan utbildningsorter och nya dataspelsföretag. Julia Adamsson läser till civilingenjör på Chalmers i Göteborg och hennes avslutande två år i mastersprogrammet har en inriktning mot dataspel. Och efterfrågan på utbildade specialister inom området är stor, säger man i branschen. Och Julia ser positivt på framtiden.

– Det som är bra när man kommer ut med en civilingenjörsutbildning på det här området är att den inte är så himla spetsig utan man blir duktig på mycket. Man får ett väldigt bra problemtänkande och är eftertraktad på grund av det.

Är det många som söker till den här utbildningen? Den finns ju i andra varianter och nivåer på andra ställen?

– Jag tror inte att det är så jättemånga som tänker på att det finns en spelinriktning på en så pass hög nivå utan många går en kortare utbildning inom spel. Men det är ändå ganska populärt när man väl kommer dit, säger Chalmersstudenten Julia Adamsson.

Branschen behöver välutbildade spelutvecklare för att kunna expandera och hålla sin position, men det behövs också mer riskkapital säger Per Strömbäck på branschorganisationen Dataspelbranschen.

– Vi försöker från branschföreningens sida upplysa finansvärlden om de möjligheter som finns inom dataspel. Att det finns mycket pengar att tjäna. Om man fick önska något vore det mera investeringskapital till den här typen av företag, säger han.

Det som annars kan hända är att de svenska spelföretagen blir uppköpta av utländska företag. Så skedde med Stockholmsföretaget Dice, som sedan några år har amerikanska ägare dit också exportinkomsterna hamnar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".