Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sveriges arbetsmarknad blir allt mer tudelad

Publicerat torsdag 10 november 2011 kl 12.55
"Invandrare är överrepresenterade i visstidsanställningar"
(4:59 min)
Foto: Bela Szandelszky/Scanpix.

Sverige har fått en tudelad arbetsmarknad. Å ena sidan fortsatt strikta regler för fasta anställningar. Å andra sidan allt otryggare förhållanden för visstidsanställda. Det här är en utveckling som inte har gynnat invandrarna. Det säger Per Skedinger, nationalekonom som tillsammans med sin kollega Magnus Carlsson skrivit en färsk rapport i ämnet.

 – Vi har här sett ett växande gap över tiden, med en ökad risk för dualism på arbetsmarknaden, säger Per Skedinger.

På den ena sidan av arbetsmarknaden har det bildats en kärna av anställda med fasta, trygga anställningar och på den andra en växande grupp med mer otrygga anställningar, de med visstidsanställningar, och i den gruppen är invandrare överrepresenterade.

– Ja man ser att invandrare är överrepresenterade i visstidsanställningar även om vi kontrollerar för sådant som utbildning, bransch och ålder.  Man har en större risk att hamna bland visstidsanställda om man är invandrare än om man är infödd, säger Per Skedinger, nationalekonom verksam vid Institutet för Näringslivsforskning.

Han har tittat närmare på de regleringar som finns på arbetsmarknaden, och som enligt honom väsentligt påverkat och fortfarande påverkar situationen för de utrikesfödda.

– Det är minimilöner och anställningsskydd. Och där kan man till en början konstatera att Sverige har väldigt höga minimilöner i jämförelse med andra länder. Det betyder att man sätter en väldigt hög tröskel för att man ska komma in på arbetsmarknaden. Och om vi tittar på minimilöner i de avtal som finns på arbetsmarknaden så ligger de typ på 60 till 70 procent av genomsnittslönerna.

I USA, säger Per Skedinger, är det inte ovanligt att dessa löner bara är hälften så höga. De jämförelsevis höga minimilönerna i Sverige gör att arbetsgivarna blir väldigt försiktiga här.

– Just det, det gäller att ha tillräckligt hög produktivitet för att motsvara de relativt höga lönerna så man har en betydligt högre tröskel för att överhuvudtaget komma in på arbetsmarknaden.

Sverige finns fortfarande bland de utvecklade länder som lyckats sämst med att få unga och lägre utbildade invandrare i arbete. Men förutom regleringarna är det den uppenbara etniska diskrimineringen på arbetsmarknaden som motverkar invandrarnas etablering. Den slutsatsen drar Magnus Carlsson, också han nationalekonom och verksam som lektor vid Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet. Men han nämner några ljuspunkter.

– Vi finner mindre diskriminering i högkvalificerade yrken. Och framförallt bland dataspecialister och i it-branschen verkar det vara så. Och så har vi även positiva exempel när det gäller kvinnliga rekryterare. De är mer benägna att anställa personer med utländsk bakgrund. Även bemanningsföretag är mer benägna att anställa personer med utländsk bakgrund, säger Magnus Carlsson.

Andra arbetsgivare kan lära av bemanningsföretagen som har bättre rutiner för att bedöma de sökandes kvalifikationer och av IT-branschen, menar Magnus Carlsson. De högutbildade dataspecialisterna är sällan diskriminerade när de söker en anställning.

– En rimlig förklaring är att ansökan i sådana yrken den är ganska uttömmande, ganska detaljerad, för att det kräver beskrivningar om kanske väldigt specifika kunskaper som man har. Och det är mycket möjligt att den informationen tar bort en del av osäkerheten som kanske finns i andra yrken där ansökan kanske är ganska kortfattad.

Irene Wennemo, huvudsekreterare för socialförsäkringsutredningen och tidigare chef för LO:s arbetslivsenhet, är kritisk mot en del av slutsatserna i rapporten. Hon menar att den fokuserar väl mycket på arbetsrätten som i Sverige inte är så skyddande som man tycks tro. Med minimilönerna är det en annan sak, säger hon.

– Minimilönerna tycker jag är värt att diskutera. Där är det inte uteslutet att det finns vissa problem och att en förändrad struktur vad gäller ingångslönerna skulle kunna ha positiva effekter. Men sedan tycker jag, vad man inte diskuterar alls är de höga utbildningskraven på den svenska arbetsmarknaden.

Irene Wennemo menar alltså att man i stället för att prata om nivån på minimilönerna, som är väldigt viktiga för facket, bör kunna utforma någon sorts ingångslön som då kan bli lägre. Det skulle gynna unga och invandrare i synnerhet, menar hon.

Hon tycker också att det ofta ställs orimligt höga krav på invandrare på arbetsmarkaden. Det gäller såväl yrkes- och akademiska utbildningar, som språklig förmåga och förmåga att tyda de oskrivna reglerna som finns på arbetsplatsen, något som hon menar inte alls diskuteras i rapporten.

Men integrationsminister Erik Ullenhag ser positivt på utvecklingen. Många av problemen är övergående, menar han. Mångfald på arbetsplatsen är något som inte går att hindra i längden och det märks nu alltmer. Och till stor del händer de ihop med globaliseringen, säger Erik Ullenhag.

– Har man någon med språkkompetens eller kulturkompetens i ett företag så kan det öppna dörren för helt ny marknad. Och det är fler företag som faktiskt förstår det, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".