Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
BROTTSPLATS SKOLAN

Vuxennärvaro viktig för att minska brott

Publicerat måndag 14 november 2011 kl 11.31
"Uppväxtförhållanden har stor betydelse för livschanserna som vuxen"
(4:27 min)
1 av 2
I skolor där det finns mycket mobbning är andelen som är utsatta för grövre våld väsentligt högre, säger kriminologen Felipe Estrada. Foto: Scanpix.
Foto: Bertil Ericson/Scanpix.
2 av 2
Foto: Bertil Ericson/Scanpix.

Ingen gång i livet är man så brottsaktiv, och samtidigt så utsatt för brott, som i de unga tonåren. Under ett vanligt år uppger varannan niondeklassare att de utsatts för stöld, hot eller misshandel, och många av dem pekar också ut skolan som brottsplats.

– Brottsaktiviteten ökar väldigt mycket under de tidiga tonåren, och avtar sedan i takt att man blir äldre. Och om man funderar på var unga tonåringar befinner sig under en stor del av sin vakna tid så är det i skolan. Så det är egentligen inte så häpnadsväckande som det låter, säger Felipe Estrada som är en av Sveriges ledande experter på ungdomsbrottslighet.

Felipe Estrada är i dag professor i kriminologi vid Stockholms universitet, men fram till för ett och ett halvt år sedan jobbade han som enhetschef på Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, där han var med och tog fram flera rapporter om ungdomsbrottslighet och brott i skolan.

Och det är när man frågar eleverna själva om vilka brott de utfört, och vad de råkat ut för, som man kommer närmast sanningen om hur många brott som faktiskt begås. Den senaste stora elevundersökningen genomfördes 2008, och då uppgav ungefär varannan niondeklassare att de utsatts för stöld, våld eller hot under året. Var tredje pojke och var fjärde flicka svarade att de blivit utsatta för våld, och i nästan vartannat fall inträffade våldet i skolan eller på skolgården.

Men bilden är inte densamma överallt. Och inte minst är det den alltmer segregerade skolan som gjort att mängden brott kan skilja mycket mellan olika skolor, säger Felipe Estrada.

– Situationen kan vara väldigt allvarlig i ett fåtal skolor och mycket mindre allvarlig i många andra skolor. Vi vet också genom väldigt mycket forskning att barns uppväxtförhållanden har väldigt stor betydelse för livschanserna som vuxen. Och att väldigt mycket av de här livschanserna går genom det som sker i skolan. Skolan kan verkligen vara en utjämnande faktor för livschanser, men den kan också bidra till att spä på och öka ojämlikheten, säger Felipe Estrada.

Men oavsett skola, kan man vara säker på att det bara är en liten bråkdel av alla brott som polisen får kännedom om. När man till exempel frågar niondeklassarna om de under det senaste året  gjort sig skyldig till "stöld i skola", svarar ungefär var fjärde ja. Under samma tid är det ungefär en promille av niondeklassarna som polisen misstänkt för "brott i skola".

Vad säger då forskningen om hur skolorna kan motverka att brott utförs där? Det krävs vuxna som bygger relationer med elever och därmed snabbt får reda på om någonting är på väg att gå fel, säger Felipe Estrada.

– Det viktiga då, enligt forskningen, är att vuxna får reda på att det sker saker, att ungdomar mår dåligt, att det är folk som ska hämnas på varandra. Det är sådan information som vuxenvärlden måste få tag på och agera efter. Och det är där man möjligen kan se det som bekymmersamt att vuxennärvaron i den svenska skolan inte har ökat under de senaste 10 till 20 åren. Utan snarare har den minskat. Och det gäller inte minst den här specialkompetensen, som kuratorer och skolpsykologer. Något som också uppmärksammats nyligen är den väldigt glesa vuxennärvaron vi har på våra fritidshem.

Så bantar man på skolpsykologer, på kuratorer och fritidspersonal, så utsätter man sig också för en större risk att det begås brott i skolan?

– Ja, det jag säger är att ungdomar kommer att hamna i konflikter och de behöver vuxna runt omkring sig som hjälper dem att lösa de konflikterna.

Viktigt är det också att skapa en bra skolmiljö över huvud taget, säger Felipe Estrada. Tar man inte tag i de mindre problemen riskerar de snart att bli mycket större.

– I skolor där det finns mycket mobbning, så var andelen som var utsatta för grövre våld väsentligt högre. Sedan kommer vi alltid att få leva med att vi vuxna inte får reda på allt som sker bland de unga, men chansen att vi får reda på saker så att vi kan träda in innan det eskalerar ökar ju fler vi är och ju bättre relation vi har till våra unga, säger Felipe Estrada, professor i kriminologi på Stockholms universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".