Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Muslimsk kritik mot handlingsplan mot extremism

Publicerat lördag 24 mars 2012 kl 07.00
"Kan innebära att man misstänkliggör svenska muslimer"
(3:43 min)
Fatima Doubakil, Muslimska mänskliga rättighetskommittén. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Flera muslimska organisationer fortsätter att rikta kritik mot regeringens handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Det var i december som regeringen presenterade planen, och i dagarna inleds till exempel arbetet med att kartlägga extremismen på nätet. Fatima Doubakil vid Muslimska Mänskliga rättighetskommittén anser att det är fel att peka ut "islamistisk extremism".

– Definitionen är problematisk eftersom man inte har tagit sig tiden att definiera våldsbejakande inslamism, vilket också kan innebära att man misstänkliggör svenska muslimer och stigmatiserar dem ytterligare, säger Fatima Doubakil på Muslimska mänskliga rättighetskommittén.

I den handlingsplan som presenterades strax före jul fördelade regeringen 62 miljoner kronor under tre år till ett antal myndigheter och organisationer. Syftet är att bekämpa våldsbejakande extremism, men också att dra bort grogrunden för den och att sprida demokratiska värderingar framför allt bland barn och ungdomar.

I dagarna inleds kartläggningen av extremism på nätet, pengar delas ut till olika demokratistärkande insatser i bland annat skolan och till en förstärkt så kallad avhopparverksamhet. En dialog ska också inledas med trossamfunden.

I handlingsplanen pekas tre våldsbejakande extremistmiljöer ut: det är vit-maktmiljön, de vänsterautonoma, och så den islamistiska extremistmiljön.

Även Osman Adem, från Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa, ogillar den här kategoriseringen. Särskilt i en tid av ökad islamofobi, önskar han sig att regeringen hade formulerat sig annorlunda.

-- Var placerar man antimuslimism på den skalan? Var placerar man djurrättsaktivister? Jag tycker att man borde byta ut de här orden och begreppen, till t ex religiös och politisk extremism, eller våldsbejakande militant extremism, istället för att kalla det för det de kallar det idag, säger Osman Adem.

Men demokratiminister Birgitta Olsson slår ifrån sig den här kritiken. Hon menar tvärtom att regeringen varit noga med att inte skuldbelägga någon speciell grupp i sin handlingsplan.

– Den pekar inte ut speciella grupper, den utgår från forskning där vi ser mönster inom olika rörelser, men den pekar inte ut speciella grupper, och det är det som är viktigt. Sverige har till skillnad från ett antal asndra länder i Europa valt att få in både politisk och religiös extremism, och det tycker jag är bra. Vi vill inte hamna i någon fälla där man stigmatiserar redan utsatta grupper och det har vi inte gjort heller, säger Birgitta Olsson.

Hon får ett visst medhåll av Daniel Poohl, chefredaktör på tidningen Expo som granskar högerextrema grupper. Han anser att risken för att muslimer i allmänhet skuldbeläggs skulle öka ännu mer om man inte försöker ge även den här gruppen extremister ett namn.

– Vi har en terrorism i Europa som är präglad och styrd av vad man skulle kunna kalla ett slags jihadistiska ideal. Det finns och det måste vi kynna prata om. "Våldsbejakande islamistisk extremism", jag vet inte om det är det bästa begreppet, men jag tycker åtminstone att den ringar in någonting. Jag tycker man kan ha en vidare diskussion där. Jag förstår faran med och farhågorna att människor dras över en kam och där man stigmatiserar grupper. Men risken är ju, att om man inte försöker tala om problemen som finns, så ökar stigmatiseringen mer, där det bara blir något muslimskt i allmänhet, vilket det ju inte handlar om, säger Daniel Poohl.

Men Fatima Doubakil från Muslimska Mänskliga rättighetskommittén håller fast vid att många muslimer känner olust inför regeringens handlingsplan, och att den riskerar att öka klyftan mellan muslimerna i Sverige och det övriga samhället.

– Ja, jag tycker inte att man ska underskatta att det finns otroligt många muslimer i allmänhet, men också muslimska organisationer och företrädare som tycker att handlingsplanen är otroligt problematisk, att demokratiministern egentligen borde syssla med satsningar för att hindra och förebygga strukturell diskriminering, rasism och antimuslimism istället, säger Fatima Doubakil från Muslimska mänskliga rättighetskommittén.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".