Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tunnelbanan kryllar av bakterier

Publicerat torsdag 12 april 2012 kl 12.35
"Det växer mycket mer på tangentborden än i tunnelbanan"
(3:54 min)
Foto: Hasse Holmberg/Scanpix.

Hud, snor och matrester lämnar sina spår i Stockholms kollektivtrafik. När tidningen Metro lät granska säten, räcken och stoppknappar i tunnelbanan hittade man mängder av olika sorters bakterier. Men det är inget vi behöver oroa oss för, säger forskare.

Resultaten var långtifrån oväntade, säger Marie-Louise Danielsson Tham, forskare i livsmedelshygien.

– Jag hade till och med förväntat mig att det skulle växa mera. Vi tog de här proverna mellan klockan 10 och 11 på förmidagen, alltså efter morgonrusningen. Men så här i efterhand blir man alltid lite klokare och tänker att man ska nog låtit kvällsrusningen passera också, säger Marie-Louise Danielsson Tham.

Man hittade olika bakteriestammar som stafylokocker, enterokocker och alltså även tarmbakterier vilket låter mer oroande än det är. De lever naturligt runt om oss, och i stort sett alla livsmedel kommer i direkt eller indirekt kontakt med lite avföring, säger Marie-Louise Danielsson Tham. Till exempel på slakterierna så hamnar alltid lite djuravföring på köttet i samband med slakt. Grönsaker som har vuxit i jorden har lite avföring på sig, och vi har de under skorna.

– Det är absolut inte på något sätt att det är från färskt bajs, utan vi ser det som en naturlig omgivningsbakterie, säger hon.

Det som händer i tunnelbanan är att vi får en annan människas handflora på oss. Och det som proverna visar är alltså inte alarmerande. Men det som analysen INTE visar är hur mycket virus det finns i tunnelbanan. För att där finns det oftast olika sorters virus som står för sjukdomsspridningen, som vanliga förkylningsvirus, influensavirus och vinterkräksjukavirus.

– I motsats till bakterier så krävs det bara ett fåtal, tio stycken, viruspartiklar för att man ska bli sjuk. Och då kommer man plötsligt att tänka på någonting: – Hoppsan, jag måste tvätta händerna när jag kommer hem. Det är det första jag gör. Jag ska inte stoppa fingrarna i ögonen, klia mig i näsan eller peta mej mellan tänderna när jag är ute i den offentliga miljön. Då kan jag föra över de här virusen och sedan bli sjuk. Och det är på så sätt som människor blir smittade också, säger Marie-Louise Danielsson Tham.

Men trots att undersökningen gjordes i huvudstadens tunnelbana är detta inte ett storstadssyndrom, säger hon. Det är bara så att en större mängd människor innebär i sig en större spridningsrisk.  Men är all sådan här exponering bara negativ? Bygger vi inte upp vårt immunförsvar när vi utsätter oss för bakterier? Man säger ju i Sverige att "lite skit rensar magen".

– Ja, tyvärr säger man det och det är kvalificerat skitsnack. För att man måste skilja mellan snälla bakterier och onda bakterier. Och det är snälla bakterier som vi måste få i oss mer av. Sådant som finns i filmjölk, yoghurt, olika mjölksyrade grönsaker och andra mjölksyrade livsmedel. Men däremot blir man lika sjuk av farliga bakterier. Ta salmonella exempelvis. Oavsett om man lever i en skitig miljö eller i en ren miljö. Och lever man i en skitig miljö och blir dessutom smittad med salmonella, så har man nedsatt kondition på grund att man lever under smutsiga förhållanden. Så tyvärr, tyvärr för alla som inte vill tvätta sig. Ni måste fortsätta tvätta er, säger Marie-Louise Danielsson Tham.

Idén att kolla bakteriefloran i Stockholms tunnelbana föddes ur ett examensarbete på Mitthögskolan. Då tog studenterna odlingar på tangentborden som kom från olika miljöer. Tillsammans med Marie-Louise Danielsson Tham och i hennes laboratorielokaler, undersökte de vad som växte där.

– Och det växte mycket mer på tangentborden än det växte i tunnelbanan, säger Marie-Louise Danielsson Tham, forskare i livsmedelshygien vid Grythytte Akademi som är en del av Örebro Universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".