Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
FARTYGSFÖRLISNINGAR

Manligt ädelmod till sjöss en myt

Publicerat söndag 15 april 2012 kl 08.45
Titanic ett av få undantag där fler kvinnor än män överlevt
(3:12 min)
Klicka för grafik: Titanic

För 100 år sedan den 15 april 1912 gick vad som då ansågs vara världens säkraste fartyg, Titanic, till botten efter en kollision med ett isberg. 1 500 personer omkom och bara 712 räddades. Kvinnor och barn prioriterades av fartygets kapten när livbåtarna skulle fyllas. Det är härifrån myten om manligt ädelmod stammar. Men verkligheten ser helt annorlunda ut.

Det anser i alla fall ett par forskare vid Uppsala universitet. Oscar Erixson arbetar på en doktorsavhandling i nationalekonomi om hur människor agerar i olika beslutssituationer.

– Vi ser att det här är en myt. En långlivad myt som levt kvar och egentligen kommer från mitten av 1800-talet i samband med en förlisning av ett brittiskt truppskepp utanför Sydafrikas kust, och sedan närdes ytterligare av Titanics förlisning när kvinnor och barn överlevde i betydligt större utsträckning än män, säger Oscar Erixson.

Forskarna har studerat 18 fartygsolyckor mellan åren 1852 till 2011. Bland dessa finns Estoniakatastrofen 1994 där bara 137 överlevde av 989 personer. De flesta omkomna var svenskar. Vid Estoniaförlisningen överlevde 5,4 procent av kvinnorna men 22 procent av männen. Bland besättningen överlevde 20 procent mot 12 procent bland passagerarna. Att kvinnor och barn skulle ha större chans att överleva stämmer alltså inte och inte heller att passagerarna skulle klara sig bättre än besättningen, säger forskaren Oscar Erixon.

– Verkligheten ser ut på så sätt att Titanic och Burkin, fartyget som förliste utanför Sydafrika, är de två undantagen. De är de två enda fallen där kvinnor haft en överlevnadsfördel gentemot män. Det har ju aldrig funnits någon nedskriven regel om att kvinnor och barn ska räddas först utan det här är situationsbaserat. På båtarna har kaptenerna ingen guide som säger att de måste följa den här evakueringsprincipen utan det har varit upp till var och en, säger Oscar Erixson.

När kryssningsfartyget Costa Concordia förliste utanför den italienska kusten i vintras fick kaptenen ombord mycket kritik för att ha lämnat fartyget tidigt med passagerare kvar ombord. Av uppsalaforskarnas genomgång framträder bilden av att besättningarna oftast klarar sig bättre än passagerarna, som i Estoniafallet, vid en förlisning.

– Ja, absolut. Besättningen räddar sig själva innan de räddar passagerarna om de nu ens hjälper passagerarna. Det är svårt att säga varför det blir så. Det kan vara så att besättningen har fördelar av att de i förväg får reda på olyckans svårighet innan passagerarna. De känner till nödutgångar och har tillgång till livbåtar på ett snabbare sätt än vad passagerna har.

Vad kan vi lära oss utav detta?

– Ja, man kan lära sig att katastrofer händer varje år både till havs och på land. Det verkar vara på det sättet då att människor agerar på det här sättet. Ett allmänmänskligt beteende att försöka rädda sig själv, säger Oscar Erixson som arbetar på en doktorsavhandling i nationalekonomi vid Uppsala Universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".