Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverige snabbaste landet i EU på att urbaniseras

Publicerat lördag 14 april 2012 kl 08.00
"Jag ser det som en följd av en ändrad ekonomi"
(5:08 min)
Slussen i centrala Stockholm. Foto:Scanpix.

Storstäderna i Sverige växer allt snabbare och urbaniseringen i Sverige går nu snabbast inom hela EU. Förklaringen finns i övergången från ett industriellt till ett postindustriellt samhälle, säger Lars Nilsson, professor i stads- och kommunhistoria.

Det är storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö samt universitetsstäder som Umeå som har en befolkningstillväxt som är tre gånger större än EU-snittet. Sedan 1994 har dessa städers befolkning vuxit med mer än en procent årligen. Det visar statistik från EU:s statistikorgan Eurostat.

Det finns sedan 1980-talet en trend som visar hur städer i norra Europa börjar växa allt snabbare, medan utvecklingen i södra Europa är den motsatta. Och förklaringen finns i övergången från ett industriellt till ett postindustriellt samhälle.

– Jag ser det som en följd av en ändrad ekonomi. En övergång från en industriellt baserad ekonomi till en postindustriell med helt nya branscher som driver den urbana utvecklingen, säger Lars Nilsson, professor i stads-och kommunhistoria vid Stockholms universitet.

– Tidigare var det mycket industri, tillverkning tillsammans med den kraftiga utbyggnaden av den offentliga sektorn. Idag är det företagstjänster, inte minst bank och försäkringsverksamhet och uppdragsverksamhet av olika slag, turism, upplevelseindustri och kreativa näringar. Det är de som driver ekonomin och de trivs i stora städer i väldigt stor grad. De verkar också trivs bättre i norra Europa än i södra Europa.

Stockholmsområdet förväntas till exempel växa med omkring 35 000 personer årligen, vilket ställer stora krav på bland annat bostäder och kommunikationer. Inflyttningen från mindre orter och landsbygd till de expansiva större städerna fortsätter och Sverige omvandlas allt mer, säger Lars Nilsson.

– Tillväxten är väldigt koncentrerad till ett fåtal städer. Det är de riktigt stora städerna;Stockholm, Göteborg och Malmö, och några universitetsstäder som till exempel Linköping och Umeå, som har väldigt kraftig tillväxt. Medan majoriteten av svenska kommuner och tätorter tappar i folkmängd. Mer än hälften har förlorat invånare. Så det är den andra sidan av den här tillväxtfasen.

Sverige har ju haft en stor invandring under många år. Vad betyder den för urbaniseringen?

– Invandringen är väldigt koncentrerad till storstäderna och spär på storstadstillväxten. De mindre orterna får då ytterligare problem med sin tillväxt. Nu finns det en annan form av invandring som i absoluta tal inte är så omfattande, men som går till glesbygd ifrån till exempel Holland, till glesbygd i till exempel Dalsland och norra Sverige. För just de här tillväxtproblemen i avfolkningsbygder finns framför allt i norra Sverige. Det är få städer i norr som växer förutom Umeå och Östersund, säger Lars Nilsson.

Men också omgivningen runt de växande städerna dras med i den urbana utvecklingen. Stockholm och Uppsala växer allt mer ihop och Mälardalen med städerna där blir också allt mer integrerade med bättre kommunikationer. Mycket arbete kan göras från dessa orter utan att man behöver varje dag vara på ett kontor i Stockholm. Lägre bostadspriser  och en, som det brukar heta, högre livskvalitet bidrar till den fortsatta expansionen i det som man brukar kalla för kluster - områden med branschspecialisering.

Och tillväxt ekonomiskt och befolkningsmässigt föder ny tillväxt, menar prrofessor Lars Nilsson.

– Ja, det finns helt klart sådana tendenser i och med att näringar som bank- och försäkringsverksamhet trivs att ligga ihop tätt och bilda kluster tillsammans där de kan dra nytta av varandra. Så när en process av denna art startar så har den en viss självgenererande effekt.

Den urbaniseringsprocess som pågått i Sverige allt tydligare sedan 1970-talet fortsätter. Hur länge kan utvecklingen fortgå?

-- Det är väldigt svårt att säga. Normalt tycker jag att vi brukar ha trender inom urbaniseringen som sträcker sig upp mot 40 år. Ibland lite kortare och ibland lite längre. Det här började någon gång på 1970-talet så vi borde vara i slutet utav den.

Är urbanisering av godo?

– Ja, den är av både godo och av ondo som det mesta här i världen. Men i princip är det ett tecken på att länder lyckas väl, säger Lars Nilsson, professor i stads- och kommunhistoria.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".