Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Idrotten klarar inte sitt eget mångfaldsmål

Publicerat torsdag 19 april 2012 kl 08.04
"Kvotering verkar vara enda sättet"
(11 min)
1 av 2
Jesper Fundberg.
2 av 2
Inom basketen har man medvetet satsat på kvinnor, tjejer och etnisk mångfald. Herr- och damsidan ska få ungefär lika mycket pengar. Det har gjort att det är en sport med stor mångfald. Foto: Maja Suslin/Scanpix.

Omkring tjugo procent av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund. Hur speglas detta faktum inom idrotten? Hur många landslagsspelare, tränare och beslutsfattare har invandrarbakgrund? Det har Jesper Fundberg, lektor i Idrottsvetenskap vid Malmö högskola undersökt i många år. Resultatet av hans forskning resulterade i avhandlingen ”Etniskt mångfald inom svensk elitidrott” som lämnats till regeringen. Och den visar att det finns en del att önska när det gäller mångfalden inom idrotten.

Varför är mångfald inom idrotten viktigt?

Eftersom vi har ett mångkulturellt samhälle, så bör det spegla sig i olika delar av samhället till exempel idrotten. Därför att idrottsrörelsen själva har sagt att alla ska ha tillgång till att idrotta på alla nivåer, både vara aktiva utövare, men också vara ledare, funktionärer, tränare och dessutom vara med och besluta om idrottens inriktning och framtid, genom att sitta i olika styrelser. Jag ville undersöka hur det ser ut egentligen, är det så i praktiken eller är det bara något som står på ett papper eller i en policy. Jag har studerat idrotten i många år utifrån frågor om etniskt mångfald, och ser att det inte är så som idrottsrörelsen själva önskar eller vill det ska vara, säger Jesper Fundberg.

Varför har du valt idrott för dina studier, kan idrotten vara en plattform för integration?

Jag tycker att idrotten är intressant av det skälet att det speglar ett samhälle på olika sätt. Det är en värld i världen på något sätt. Många framhåller med tanke på integrationsaspekten att inom idrotten behöver man inte tala majoritetssamhällets språk perfekt, man kan vara med ändå. Det är relativt enkelt att delta och man kan komma in i gemenskapen relativt snabbt. Det var intressant att titta på hur det går till och om det alltid stämmer. Man kan säga att ibland är det så, och ibland inte alls så. Ibland blir det snarare tvärtom, att det blir stora motsättningar bland människor eller grupper just inom idrotten, därför att det bygger på ett vi-och-dom-tänkande. Så det är ganska komplext att studera idrott och mångfald tycker jag.

Kan du berätta mer om din studie som heter ”Etniskt mångfald inom svensk elitidrott”?

-- Dels tittade vi på hur det ser ut inom olika idrotter när det gäller etnisk bakgrund på breddnivån, alltså barn och ungdomar. I studien ville vi jämföra det med antalet idrottare på elitnivå, det vill säga i landslag - herr, dam, junior och senior - och titta på om det är någon skillnad. Har det hänt någonting från breddidrottandet till eliten? En tredje aspekt var att intervjua landslagsansvariga för sex idrotter och få deras kommentarer kring eventuella skillnader.

– Det vi upptäckte var att det är ganska stora skillnader mellan olika idrotter när det gäller etniskt mångfald och dessutom stor skillnad mellan könen. Till exempel så var det i elitboxningen på herrsidan 100 procent som hade utländskt bakgrund, medan det på damsidan var noll procent, det är en extrem skillnad. Det finns idrotter där det är mer jämnt på herr- och damsidan, men oftast är det stor skillnad på herr- och damsidan när det gäller etniskt mångfald. Det är mer etnisk mångfald inom herridrotten.

Varför tror du att det är så?

Det är en jättebra fråga. Vi har funderat en hel del på det och jobbat vidare med en annan studie där vi tittar på tre idrotter och hur vägen ser ut genom dem för just flickor. Jag kan inte ge ett uttömmande svar på varför det är så, men jag tror att det är en kombination av flera aspekter. Dels så har med naturligtvis med flickorna att göra och deras villkor och deras förutsättningar att göra och den bakgrund man kommer ifrån. Men det jag tycker man ska fokusera mer på är själva idrottens organisation. Vilka är tränarna inom en idrott? Hur ser den etniska mångfalden ut? Är det män eller kvinnor som är tränare? Hur ser idrottens struktur ut ännu längre upp, till exempel bland styrelseledamöter? Vad finns det för jargong? Vilken tillgänglighet finns det för flickor att idrotta?

– Där ser det olika ut. Basketen sticker ut som en idrott som många tjejer med utländsk bakgrund är med i både på bredden och eliten. Jag vet att man har satsat mycket på att ha unga kvinnliga ledare från närområdet där flickorna själva kommer ifrån. Man har också satsat från Svenska basketbollförbundet att det ska vara relativt jämställt när det gäller ekonomin både på herr- och damsidan. Så man kan göra någonting från en idrott, och inte bara stirra sig blind på flickornas bakgrund och uppväxt.

Vad är sambandet mellan mångfald i idrott och segregation i samhället? Finns det nåt samband?

Jag har svårt att säga om det finns ett samband direkt. Jag har inte gjort en sådan studie, det hade varit väldigt intressant. I USA har man gjort studier där man menar, lite provocerande och överaskande, att ju högre andel minoriteter som finns inom ett lands idrott, så är det ett tecken på ökad segregation. Alltså att idrotten är en arena där man tillåts vara med om man är minoritet och kanske inte får plats på arbetsmarknaden eller utbildningsväsendet, eller inom olika områden som politik. Men inom idrotten, där får man vara med. En hög andel med utländsk bakgrund inom idrotten skulle då tyda på en ökad segregation i samhället i övrigt. Jag vet inte om detta kan översättas i Sverige, men det är en intressant tanke.

Riksidrottsförbundet betonar vikten av mångfald, men en granskning som bland annat Svenska Dagbladet gjort visar att ingen av de elva ledamöterna i styrelsen har utländskt bakgrund. Vad kan du säga om det?

– Det som jag kan säga är att det är en enorm dominans av svenska, framförallt män, i en viss generation och viss bakgrund som styr och beslutar om idrottens inriktning och framtid. Jag tycker att det är väldigt intressant att börja studera inåt, det vill säga organisationen i sig själv.

Är du för kvotering när det gäller idrottstyrelserna?

Jag tror att man behöver sätta upp väldigt tydliga mål, vad man avser med delaktighet inom idrotten på olika nivåer. Om det är kvotering eller inte, men jag tror man behöver sätta upp tydliga mål att så här stor andel ska det vara med annan etnisk bakgrund inom styrelser eller tränarkåren, så att man har ett mål att sträva efter. Sen kan man i efterhand fundera på varför blev det som det blev? Varför nådde vi inte upp till det här målet? Men det finns inte idag. Det har funnits då och då när det gäller kön. Att man vill ha minst 40 procent av det kön som är minst representerat, men aldrig när det gäller etniskt mångfald. Man kan kalla det för kvotering, och det tycks inte finns något annat sätt, så det jag är för.

Om man tittar på föreningsnivå, hur skapar man ett tryggt team men mångfald, vilka ansvar har idrottsledaren?

– Det är intressanta frågor för att det rör vardagen, hur man bemöter varandra, hur man beskriver och bekräftar varandra. Alla de här små vardagliga mötena är väldigt intressanta. Hur det går till? Vad händer där? Det finns väldigt mycket mer forskning att göra på det här området. De exempel som jag stött på under senaste 10-15 åren, handlar mycket om att visa nån slags respekt för mångfald, och inte låsa sig fast vid kategoriseringar. Att inte tänka i termer av vi och dem, och ändå ha i åtanke att alla inte tillhör ”vi”. Ibland måste man tona ner den här med bakgrunden, väldigt ofta är det så i idrotten att man inte bry sig om det. Ibland kan det också vara att intressera sig för det. Det är en fin balansgång som många tränare och ledare ofta hanterar bra och ibland mindre bra.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".