Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Chans att få se sina akter hos Stasi

Publicerat tisdag 24 april 2012 kl 15.45
"Genom att titta i akterna återerövrade jag den stulna biten i mitt liv"
(4:57 min)
Man kan komma åt sina akter på Stasi-arkivet i Berlin, men allt finns inte där. Foto: AP/Eckehard Schulz/Scanpix

Nu har svenska medborgare som tror att deras akter finns i den östtyska säkerhetstjänsten Stasis arkiv chans att kolla det. De kan få hjälp av personal från Stasi-arkivet i Berlin som finns på plats i Stockholm där det just öppnats en utställning om den östtyska säkerhetstjänsten.

Men i Berlin finns inte allt. Roland Jahn, generaldirektör för den tyska Stasi-arkivmyndigheten, beklagar att dokumenten fortfarande är spridda i olika länders arkiv och att en del länder är mindre villiga att dela med sig av dem.

– Vi kan erbjuda att ta emot akter som Stasi har efterlämnat i vilket land som helst, alltså även svenska, och hantera dem efter den tyska lagen om Stasi-akter. Men det är Sveriges sak, eller USA:s sak, att bestämma om de vill lämna ut akterna till oss, säger Roland Jahn från tyska Stasi- arkivmyndigheten som föreslår att alla akter kring Stasis verksamhet samlas i Berlin.

I kölvattnet av den svenska forskaren Birgitta Almgrens bok "Inte bara spioner" om Stasis verksamhet i Sverige har det under de senaste månaderna förts en intensiv debatt om Stasi i Sverige. Almgren har beskyllts för att felaktigt ha pekat ut svenska medborgare som Stasi-spioner. Vad som är rätt eller fel är svårt att avgöra eftersom akterna i svenska Säpos arkiv som har med saken att göra till stor del är hemligstämplade. Därför är det bara möjligt att få ut fragmentarisk information från de svenska arkiven. Informationen som finns i Berlin är alltså inte fullständig men det är ytterst viktigt att bringa ljus i frågan, säger Roland Jahn från Stasi-arkivmyndigheten som har egna erfarenheter i fråga och upplevde en lättnad när han kom åt sina dokument ur Stasis arkiv.

-- Det sättet som Stasi ingrep på var skrämmande. Jag fick en känsla av att man har stulit en bit av mitt liv. Men genom att titta i akterna har jag på ett sätt också återerövrat lite av den stulna biten i mitt liv, säger Roland Jahn.

De tyska myndigheterna hoppas att svenska utställningsbesökare i stor utsträckning tar chansen och ansöker om att få inblick i sina egna akter ifall de misstänker att en sådan har upprättats efter deras kontakt med Östtyskland under 1950- till 1980-talen.

Uwe Kjaer var en av dem som tog tillfället i akt. Kjaer som föddes i Östtyskland är i dag svensk medborgare och undervisar på gymnasieskolan i Västerås. I början av sin vistelse i Sverige arbetade han som forskarassistent i Göteborg där det fanns ett rikt forskarutbyte med öst.

– Vi har haft många besök av bra vetenskapsmän och delvis var det deprimerande upplevelser. Det hände till exempel, att jag tog emot en känd vetenskapsman som kom för att hålla ett vanligt föredrag och efteråt hörde jag att han också var spion. Och jag som hade öppnat mitt hem åt honom och suttit i köket och ätit stekt potatis med honom, säger Uwe Kjaer och han ler ledsamt.

Han besökte Stasi utställningen på Europahuset i Stockholm för att ansöka att få ett utdrag ur sin akt. Minnena ur tiden innan han utvandrat till Sverige på 70-talet är färska och han vittnar om sätten på vilka Stasi kontrollerade honom och hans kollegor. Ett av minnena vänder på offer- och gärningsman-bilden. En professor som var Stasi-spion hamnade själv under observation då han ville låna telefon av Kjaer och ringa utomlands.

– Jag var då bara forskarassistent, ingen viktig person alls. Han kom in i mitt tjänsterum och frågade om han kunde få låna min telefon. För vi hade en telefon som man kunde ringa utrikessamtal med. Det tog ungefär två sekunder, så stod det en övervakare bakom honom, en Stasiagent som kollade vad han gjorde och sade. Det kändes så förnedrande för hans del, säger Uwe Kjaer.

Han är en av dem som under utställningen första dag ansökt om hjälp för att kunna få inblick i sina akter från Stasi-arkivet i Berlin.

Vandringsutställningen "En fiende är den som tänker annorlunda" där svenska medborgare kan fylla i ansökningar om tillgång till sina akter, ger också en inblick i hur Stasi var uppbyggt, omfattningen av polisministeriets arbete och hur diktaturens hantlangare agerade. Där finns också möjlighet att lära sig om några av alla människoöden från den tiden då Stasi var aktiv.

Utställningen som anordnades av den tyska ambassaden pågår till och med den 4 maj på Europahuset i Stockholm.

Stasi i Sverige

Stasi, eller Ministeriet för statssäkerhet (Ministerium für Staatssicherheit) grundandes i februari 1950 och var verksamt i 40 år. Det var en omfattande organisation med 97 000 anställda och 189 000 agenter (informella medarbetare). Minst 53 svenskar anses ha arbetat som agenter för Stasi men det är oklart hur många svenska medborgare har blivit kartlagda och stämplade som fiender.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".