Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Regeringen kritiseras på årsdagen av folkmordet

Publicerat onsdag 25 april 2012 kl 15.15
Regeringen gör inget åt erkännandet
(3:54 min)
Åhörarläktaren under riksdagsdebatten 2010 om det turkiska folkmordet under första världskriget. Foto Bertil Ericson/Scanpix.

Trots att det har gått över två år sedan riksdagen beslutade att erkänna folkmordet på armenier har den svenska regeringen vägrat göra det och gjort lite för att lyfta frågan internationellt. På den 97:e årsdagen av folkmordet på armenier 1915, då mellan 800 000 och 1,5 miljon människor dödades, säger före detta riksdagsledamoten för Vänsterpartiet, Murad Artin, att han är besviken. Han är själv armenier och har drivit frågan i många år.

– Jag är mycket kritisk hur den svenska regeringen, med Bildt och Reinfeldt i spetsen, har hanterat den här frågan. Riksdagens erkännande är en viktigt markering mot Turkiet och för alla människor som vill göra upp med sin historia.

Frågan om att erkänna det dödande av bland annat armenier, syrianer, assyrier och kaldéer som inleddes 1915 i nuvarande Turkiet som ett folkmord är i Sverige fortfarande kontroversiell. Den 11 mars 2010 beslutade Sveriges riksdag att regeringen skulle göra det. Något som ledde till att Turkiet genast kallade hem sin ambassadör och att Turkiets premiärminister Tayyip Erdogan ställde in ett planerat statsbesök. Regeringen valde trots riksdagens beslut att inte gå vidare på riksdagens linje. Och i dag säger man på den turkiska ambassaden att de turkisk-svenska relationerna är utmärkta. Samtidigt har länder som USA valt att erkänna folkmordet. För Murad Artin handlar beskrivning som folkmord om upprättelse.

– Att de massakrerna som skett på armenier och andra folkgrupper har varit ett folkmord. Och att ge upprättelse för alla människor som blivit mördade och deras barn och barnbarn som finns över hela världen, säger Murad Artin.

Turkiet hävdar att det visserligen var många människor från olika folkgrupper som dog under det osmanska rikets sönderfall, men att något folkmord inte har ägt rum. I och med att regeringen valde att inte ta ställning i frågan och kalla det folkmord lyssnade man på sitt förnuft, menar turkiska ambassadören Zorgün Korutürk. Och så tror hon att det kommer fortsätta.

– I ett utvecklat land som Svergie kommer det sunda förnuftet och inte känslor att väga tyngre oavsett vilken regering som kommer till makten, säger Zorgün Korutürk.

Hon tillägger att frågan noga behöver utredas och att Turkiet är berett att ta konsekvenserna av vad än den forskningen skulle komma fram till. Så säkra är man på att inget folkmord inträffat, säger hon. Men den forskningen är inget som ska utföras av politiker, utan av historiker.

– De här omständigheterna kräver grundlig utredning och forskning. Och den här forskningen kan endast göras av historiker, inte politiker, säger Zorgün Korutürk.

På Armeniska riksförbundet tycker man att det är mycket positivt att frågan om folkmordet fått så pass mycket uppmärksamhet de senaste åren, och man välkomnar riksdagens erkännande. Vahag Avedian är förbundets pressekreterare och han menar att även även den turkiska reaktionen på riksdagens beslut hjälpte frågan att få uppmärksamhet.

– I praktiken har det inneburit att folk i Sverige har blivit mer medvetna om någonting som de kanske inte hade riktig kläm på. Även om man inte riktig kan påstå att de ha fått tillräckligt med information nu heller, men den har fått ganska stor uppmärksamhet, säger Vahag Avedian.

Däremot är han starkt kritisk till regeringens agerande.

– Än idag har regeringen varken sagt ja eller nej på den frågan Hade man sagt nej måste man också säga varför man säger nej och vad konsekvenserna blir. Men det har man ju inte gjort. Man har ju bara tagit det här beslutet, låst in det i en byrålåda på UD och kastat bort nyckeln, säger Vahag Avedian.

Intervjuer: Besir Kavak och Talib Yass

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".