Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Neurosedynskandalen 50 år

Neurosedynskandalen drabbade 8 000 barn

Publicerat torsdag 26 april 2012 kl 13.16
"Man hade ingen aning om att läkemedel kunde skada foster"
(4:44 min)
Neurosedynskadad baby som saknar både armar och ben. Året är 1963. Foto:UPI/Scanpix

På våren 1962, för femtio år sedan, kom allt fler larm i svenska medier om att många barn fötts med svårt missbildade armar och ben. Det var början på vad som kom att kallas neurosedynskandalen.

I dåvarande Västtyskland hade en medicin,Thalidomid, mot sömnproblem och illamående hos gravida kvinnor lanserats i andra hälften av 1950-talet. I Sverige tillverkade Astra denna lilla tablett, som skulle få så stora konsekvenser, under namnet Neurosedyn. Den ansvariga myndigheten i Sverige vid denna tid, Medicinalstyrelsen, hade 1959 godkänt preparatet.

På hösten 1961 kom de första larmen i Västtyskland om missbildningar och året därpå rapporterades de första fallen i Sverige. Neurosedynet stoppas för försäljning också i Sverige. Preparatet hade sålts i många länder. 180 svenska barn drabbades av svåra missbildningar och 116 överlevde men med stora handikapp och långtgående behov av vård och funktionsträning.

Barbro Westerholm är läkare, tidigare chef för Socialstyrelsen och riksdagsledamot för Folkpartiet och har engagerat sig länge i neurosedynskandalen. I dag kan man undra hur det var möjligt att släppa fram läkemedel som visade sig ha så svåra biverkningar. Medicinalstyrelsen hade ju trots allt godkänt denna medicin.

– Då hade man ingen aning om att läkemedel kunde skada ett foster på det här sättet. Det var någonting helt nytt. Då hade vi inte heller de övervakningsmöjligheter som vi har i dag. Så även om de första fallen inträffade 1956 och framåt så inträffade de på olika håll i världen och man förstod inte vad som låg bakom dem, säger Barbro Westerholm.

Neurosedynskandalen ledde till att en rad register skapades i Sverige. 1964 fick vi Missbildningsregistret där skador hos barn registreras. Det följdes året därpå av Läkemedelsbiverkningsregistret, dit läkare ska rapportera in biverkningar hos nya läkemedel. WHO, FN:s Världshälsoorganisation, startade 1968 ett internationellt biverkningsregister baserat på information från medlemsländerna.

De svenska myndigheterna var vid denna tid inte tillräckligt kunniga och tog också för lätt på att informera i läkemedelsfrågor, säger Barbro Westerholm.

– Man trodde att man skyddade de kvinnor som var gravida och hade använt medlet under början av graviditeten från skrämsel genom att faktiskt tysta medierna. Det är ju en lärdom vi dragit, att det ska man absolut inte göra. Det bästa sättet att informera allmänheten och läkarkåren är att gå via medierna.

Föräldrarna till de drabbade barnen stämde läkemedelsbolaget Astra i vad som kom att bli en lång process som slutade med förlikning 1969. Astra gick då med på att betala skadestånd men erkände aldrig någon skuld. 2008 fördubblades de årliga skadestånden från Astra och 2004 beslöt regeringen att de drabbade skulle få en halv miljon var i ersättning för personligt lidande. Men inte heller statsmakten tog på sig någon skuld för att en gång ha godkänt läkemedlet.

Skulle en liknande katastrof kunna inträffa i dag trots de åtgärder som vidtagits?

– Ja, vi kan aldrig garantera att läkemedel inte ställer till det. Vi har ju vaccinationen mot svininfluensa härom året och narkolepsin. Det var ju också helt oväntad. Men om vi 1959, då Neurosedyn kom på marknaden, haft alla de instrument som vi har i dag, så uppskattar vi att det hela hade upptäckts ett och ett halvt år tidigare. Därmed hade många barn skonats från de här missbildningarna, säger Barbro Westerholm.

8 000 barn i världen drabbades varav omkring 5 000 lever i dag.

Det för gravida så skadliga läkemedlet används fortfarande runt om i världen i behandling mot bland annat spetälska och vissa former av cancer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".