Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lägre ungdomslöner i nya avtal skapar debatt

Publicerat tisdag 1 maj 2012 kl 07.00
"Lättare att sälja in det som ett politiskt recept"
(2:52 min)
Foto: Henrik Montgomery/Scanpix.

I Kommunals nya avtal är det möjligt för kommunerna att introduktionsanställa unga till 75 procent av lönen. Även Handels har i sitt nya avtal inrättat särskilda praktiktjänster för ungdomar. Folkpartiet välkomnar de nya avtalen. Men partiet missförstår dem, menar Daniel Swedin, ledarskribent på Aftonbladet.

– Det ligger ju i deras intresse att anknyta till det här. Om man kan få det att framstå att fackförbunden också tycker att ungdomslönerna sänks. Om man också då kan säga att det ligger i fackföreningarnas intresse att också sänka ungdomsarbetslönerna, så blir det ju lättare att sälja in det som ett politiskt recept, säger Daniel Swedin.

Kommunal har en principöverenskommelse med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, om två typer av introduktionsanställningar. Den ena typen ska ha inslag av utbildning och riktar sig bland annat till ungdomar som gått gymnasiets omvårdnadsprogram. De ska erbjudas 75 procent av lägstalönen under de första 12 månadernas anställning. Den andra vänder sig till människor som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden, exempelvis unga som saknar gymnasiekompetens.

Också Handels vill ha in fler unga på arbetsmarknaden. I sitt avtal har de inrättat särskilda praktiktjänster för ungdomar under 20 år, där lönen bara blir 75 procent. Folkpartisten Carl B Hamilton sitter i riksdagens finansutskott. Han menar att både Kommunal och Handels har samma synsätt som Folkpartiet när det gäller att få in unga i arbetslivet.

– Vad vi fokuserar på är ju att kostnaderna för arbetsgivaren är bara 75 procent för en oerfaren person, säger han. Och det gör det mer attraktivt att anställa denna person. Sen om Kommunal vill hänga på kravet att den här personen dessutom ska studera, så ja - så mycket bättre.

Carl B Hamilton menar att man från fackföreningsrörelsens sida har haft en väldigt rigid syn på arbetsmarknad att alla ska ha lika mycket betalt för samma jobb, oberoende av hur väl de har kunnat klara det jobbet eller inte. Men att de nu gärna ser en lönskillnad som baseras på erfarenhet och kompetens. 

– Och det tror jag är väldigt bra, för då kan man också ge en större chans för de som också har lägre kompetens att faktiskt få ett jobb, säger Carl B Hamilton.

Men Folkpartiets ledare Jan Björklund har varit ännu tydligare och gått ut och jämfört Kommunals avtal med det egna partiets förslag. Och det upprör Kommunals ordförande Annelie Nordström. Hon förtydligar att uppgörelsen inte alls handlar om sänkta löner utan en sysselsättning på 100 procent, där 25 procent står för utbildning. Daniel Swedin tror att Jan Björklund säkert har ett större genomslag än Annelie Nordström, men att det också beror på vem man lyssnar på.

– För mig och för fackföreningsrörelsen så framstår han ju som ganska fånig. Han vet förmodligen att det inte handlar om lönsänkningar, säger Daniel Swedin, ledarskribent på Aftonbladet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".