Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Förslag till en republikansk författning för Sverige

Publicerat onsdag 2 maj 2012 kl 15.26
"Att införa en president innebär ett litet avsteg från politiska traditionen i Sverige"
(4:22 min)
En republikansk författning för Sverige. Foto: Olgica Lindquist / SR International

En majoritet av svenskarna kommer att vara för republik inom bara tolv år - åtminstone om förändringarna i opinionen fortsätter att hålla dagens takt. Det tror i alla fall Republikanska föreningen, som presenterat en utredningen om hur monarkins avskaffande ska kunna genomföras. Utredningen presenterades på kungens födelsedag - 30 april.

– Den viktiga frågan och principiella frågan (som är en politisk fråga) är om vi vill ha ett modernt statsskick - republik alltså, eller om vi vill fortsätta med ett omodernt och odemokratiskt statsskick, alltså monarkin.  Det är ett politiskt ställningstagande. Sedan är den juridiska delen av den  ganska så okomplicerad, säger Mats Einarsson huvudutredare och tidigare riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

Lagen som utredarna Mats Einarsson (V) och  Jesper Svensson (Fp) tittat på är framförallt regeringsformen, som är en av Sveriges grundläggande lag. De föreslår också en ändring i riksdagsordningen, en ändring i vallagen som gör det möjligt att välja en president, samt upphävandet av successionsordningen som reglerar  tronföljden.

Utredningen har fått namnet "…bara ett penndrag" för att det är "enbart det som behövs för att avskaffa monarkin". Det var nåt som Olof Palme påstod för fyrtio år sedan. Men så enkelt är det nog inte, säger huvudutredare Mats Einarsson.

– Inte riktigt så enkelt som Palme antydde. Men det innebär förändringar i 21 av 175 paragrafer och av dem 21 så är det tolv som egentligen inte behövs - vi byter ut ordet statschef mot presidenten och det behöver man egentligen inte  göra.  Så det är ganska små ändringar som behöver göras. Ganska enkla ändringar, säger Mats Einarsson, tidigare riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

Utredningens förslag är också att presidentens ämbetsperiod blir sex år med möjligheten för ett omval. Presidentvalet bör alltså hållas för sig självt och inte följa rikspolitikens vanliga fyraårscykler, påpekar utredarna.

Regeringsformens portalparagraf  föreslås att bli : "All offentlig makt i republiken Sverige utgår från folket "  och därför bör monarkin avskaffas genom en folkomröstning, menar utredarna. Mindre säkert är det hur presidenten kommer att väljas:  av folket eller av riksdagen. Båda alternativen ges men Jesper Svensson, biträdande utredare och politisk sekreterare i Stockholms län för Folkpartiet, anser att det indirekta valet ligger närmast den politiska tradition vi har i Sverige.

– Att införa en president ska vara ganska litet avsteg från den politiska traditionen som vi har i Sverige idag. Och då tror vi att det bästa alternativet är att ha en president som utsetts av riksdagens ledamöter - alternativet är att ha en president som väljs  direkt av folket. Och då skulle det innebära dels att vi får ett nytt val, eller typ av valrörelse i Sverige och också att presidenten får en annan typ av ställning än om han eller hon väljs av riksdagen.  Så vad vi tror är att det minsta förändringen i den svenska politiska traditionen det är att ha statschef som väljs av riksdagen, säger Jesper Svensson.

Tanken är att Sveriges framtida president i stort sett ska ha samma ceremoniella uppgifter som kungen har i dag men även vissa politiska uppgifter. En av dem blir att bilda regering, ett uppdrag som idag faller på riksdagens talman.

En republikansk konstitution utgör en plattform för mer konkreta diskussioner, säger Republikanska föreningenens ordförande, kristdemokraten Peter Althin som är säker på att ett skifte nu är på gång. Medlemskapet i föreningen ökar påtagligt, säger han.

-- Vi har kanske till och med idag gått över 10 000 eftersom det är ju idag en stor händelse för oss.  Men vi har alltså tredubblats på ett par år. Samtidigt som stödet i opinionen mer är fördubblats på tio år.

Förtroendet för kungahuset har halverats de senaste 15 åren och uttalas numera inte ens av var femte svensk. Man har räknat ut att om det fortsätter i nuvarande takt då är majoriteten av svenskarna för en republik år 2024.

– Jag tror att det kan gå snabbare eftersom politiker är politiker. Och märker de vart vi är på väg så kommer flera partier som har det i sitt partiprogram att sätta i gång och aktivera detta och då tror jag att även andra partier kommer i gång. Så det är mera matematiskt som vi har sagt 2024 - jag tror att det går snabbare, säger Republikanska föreningens ordförande Peter Althin.

Förslaget till en republikansk författning för Sverige "…bara ett penndrag" finns att läsa här.  

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".