Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
LÄRARNAS RIKSFÖRBUND:

Svenska skolan allt mer ojämlik

Publicerat torsdag 3 maj 2012 kl 11.38
"Segregationen i den svenska skolan ökar"
(5:09 min)

Kunskapsklyftorna i skolan ökar dramatiskt. Enligt siffor som SCB tagit fram för Lärarnas Riksförbunds räkning, har skillnaderna mellan de som klarar sig sämst och de som klarar sig bäst ökat med 30 procent mellan 1999 och 2011. Mest tufft är det för elever som är födda utanför Norden.

Skillnaderna i det hur kommunerna handskats med problemet är också stora och nu kräver Lärarnas riksförbund där Metta Fjelkner är ordförande, att staten tar större ansvar för kvaliteten på undervisningen i svenska skolor.

– Det har visat sig nu över lång tid att barn och elever som har föräldrar som hjälper dem hemma, som bor i kommunerna där man kan satsa mycket pengar på skolan de klarar sig bra i skolan, men de elever vilka föräldrar inte kan hjälpa dem med skolarbetet hemma, där kommunerna inte satsar på skolan, de får sämre resultat. Och det betyder att segregationen i den svenska skolan ökar.

Man analyserade uppgifter om 400 000 elever i fyra årskullar och upptäckte något som i och för sig redan var känt: att barn vilkas föräldrar är välutbildade och behärskar svenska språket väl,  lyckas bättre i skolan. Man tittade på det hur eleverna presterar och jämförde deras meritvärdespoäng och det som man nu har upptäckt är att  kunskapsskillnaderna har blivit dramatiskt större, säger Metta Fjelkner.

– De senaste 12 åren är det en dramatisk ökning så att de som har börjat skolan för 9-10-11 år sedan har fått en dålig start. Och de tyvärr missar väldigt mycket i inledning av sin skoltid och missar också väldigt många chanser.

Det är mer än förr klart att annat än individens förmåga styr resultaten och livsmöjligheterna, påpekar Fjelkner. Barn som till exempel kommer från ett tredje land, utanför EU, från de krigsdrabbade områden där elever inte har möjlighet för en mer regelbundna skolundervisningen, barn som kommer hit i en ålder då de har bara några år på sig för att klara grundskolan, behöver ordentliga insatser för att lyckas, säger Metta Fjelkner. Den genomsnittliga skillnaden i meritvärdespoängen för dessa elever var 31 procent.  Fjelkner antyder att ojämlikheten ökat sedan skolan decentraliserades. En likvärdig skola, dvs. målet som formulerades för ett halvt sekel sedan, finns inte i praktiken.

Ljusa punkter i undersökningen hittade man hos en del kommuner som har lyckats i det  så kallade kompensatoriska uppdraget, något som kan ske genom skolans organisation och strukturerad undervisning. Eleverna med  låg utbildningsbakgrund har i några kommuner (Pajala, Övertorneå och Sotenäs ) ändå lyckas mycket bra. Det är dessa kommuner som de ansvariga bör titta närmare på, säger Metta Fjelkner.

– De har lyckats åstadkomma resultat för de här eleverna så att de, trots att de kanske inte har välutbildade föräldrar eller bor i en kommun med socioekonomisk kultur som inte är positiv för dem,  har ändå lyckats. Och vad vi säger nu är att man måste studera vad de kommunerna har gjort,  lära oss av de bra exemplen och försöka göra likadant på alla ställen.

Den svenska grundskolan har i internationella sammanhang haft en högre grad av likvärdighet, men resultaten har försämrats och skillnaderna ökat. Även de duktigaste eleverna presterar sämre. Mot bakgrund av detta lägger Lärarnas Riksförbund fram några krav till regeringen och riksdagen.

– Det finns många krav att ställa men det allra viktigaste kravet är att staten tar ett nationellt ansvar för skolan och för alla elever och att staten ska se till att skolan i Sverige blir det som vi kallar kompensatorisk. Det vill säga att det ska inte längre spela någon roll för eleverna vem deras mamma och pappa är, vilken bakgrund de har utan är det elevens förutsättning som ska vara vägledande.

Man bör införa en annan finansieringsmodell där de kommunerna som har mest behov får resurser för det, säger Metta Fjelkner som riktar krav till de ansvariga politiker och skolhuvudmän att de ska börja betrakta skolan som en nationell angelägenhet där alla elever - oavsett från vilken social klass, utbildningsbakgrund eller etnisk bakgrund de kommer från - ska få samma chans att klara sig i skolan och nå så långt som är möjligt. Det är klart att situationen som den är nu, drabbar enskilda individer men det är också ett helt samhälle som drabbas när dess invånare inte har en gedigen kunskapsnivå.

– Sverige som nation, och som ett litet land, behöver, för att kunna klara vår välfärdsstat, konkurrera med kunskap. Så att vi kan ta plats i ett globaliserad värld  och behålla vår välfärdsstat, säger Metta Fjelkner.

VÄRSTA OCH BÄSTA KOMMUNER

Lärarnas Riksförbund har rangordnat alla kommuner utifrån hur väl de lyckas med de elever som presterar sämst respektive bäst.

Bland de kommuner som i störst utsträckning misslyckas med det kompensatoriska uppdraget finns Upplands Väsby, Lessebo, Svalöv, Mellerud och Jokkmokk. Stora kommuner som Malmö, Göteborg och Södertälje ligger också på denna bottenlista.

I toppen i rangordningslistan både när det gäller att lyckas med såväl de svagast som de starkast presterande eleverna finns Danderyd, Lidingö, Lomma, Täby, Sollentuna, Nacka, Lund, Pajala, Sotenäs och Övertorneå.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".