Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Antibiotikaresistensen ökar kraftigt i Sverige

Publicerat tisdag 8 maj 2012 kl 15.41
"Man kan nästan tala om en global pandemi"
(3:35 min)
Foto: Scanpix.

Det blir allt vanligare med fall där vanliga sjukdomar som urinvägsinfektion inte längre går att behandla med vanlig antibiotika. Det här är en allvarlig utveckling säger Otto Cars, chef för det internationella nätverket ReAct som arbetar mot antibiotikaresistens.

Förra året rapporterades 5 666 personer bära på ESBL som är ett enzym som förstör flera stora grupper av antibiotika. Det är hela 14 procent fler än året innan.

– Den här trenden har vi sett i flera, flera år, och man kan nästan tala om globala epidemier, eller till och med pandemier. För de här bakterierna som innehåller den här typen av ESBL sprids snabbt. Det skapar redan en hel del behandlingsproblem, även i Sverige men naturligtvis framför allt i andra länder som har det ännu värre. Så det här är allvarligt alltså, det är ett allvarligt hot, säger professor Otto Cars.

Det är vissa tarmbakterier, som Klebsiella pneumoniae och E.coli, som själva bildar ESBL, det enzym som alltså bryter ner antibiotika. De här tarmbakterierna finns naturligt i vår tarmflora, där de inte gör någon skada, men kan också ge sjukdomar som urinvägsinfektion och blodförgiftning. De kan också ge svåra sårinfektioner och bukinfektioner efter operationer. Och eftersom antibiotika är det effektivaste sättet att bekämpa bakteriesjukdomar är detta mycket allvarligt, säger Otto Cars.

– Då är det klart att om vi inte kommer åt de där infektionerna med en effektiv antibiotikabehandling, så kan patienten till och med dö, eller det kan i varje fall bli väldigt svårt att få en läkning.

I andra europeiska länder har problemen redan blivit mycket mer komplicerade. I till exempel Grekland och Italien har man haft stora problem med multiresistenta bakterier som spridits på sjukhus. Och den här typen av mekanismer har lätt att sprida sig, säger Otto Cars.  Mellan bakterier, mellan människor, och mellan djur och människor. Och det spelar in att vi numera reser mer och flyttar mer mellan olika länder, och får med oss bakterier hem i tarmfloran. Detta är en av orsakerna till den fortsatta ökningen av antibiotikaresistenta bakterier i Sverige

– Det är sammanfattningsvis något som har att göra dels med antibiotikaanvändningen. Vi använder ju för mycket antibiotika och då får de här resistenta bakterierna ett försprång, och det andra är alla spridningsvägar som finns, säger han.

Även den antibiotikaresistenta MRSA, som tidigare kallats sjukhussjukan, ökar. I fjol registerades 1884 fall, enligt Smittskyddsinstitutets statistik. Men de flesta som fick smittan fick den inte i sjukvården, utan ute i det vanliga samhället. En utveckling som både är positiv och negativ enligt Otto Cars.

– Det positiva med det här kan vi säga är att det inte sprids i sjukvården. Det vill säga att man har fått en ordentlig upprustning av vårdhygienen, och de basala hygienrutinerna. Men det andra fenomenet, att det nu finns utanför sjukhusen, är ju naturligtvis på sikt allvarligt. Då kommer ju möjligtvis vanliga sårinfektioner, där vi normalt kan ge vanliga penicilliner - om MRSA i samhället blir vanligare - så kommer vi också där få vissa behandlingsproblem.

Enligt Otto Cars är det i stort sett en oundviklig utveckling att antibiotikaresistensen ökar. Men det man kan göra är att minska farten i utvecklingen genom att globalt göra en kraftansats på att minska antibiotikaanvändningen, förbättra vårdhygienen  och framför allt utveckla nya antibiotika.

– Jag tror att på kort sikt så är det absolut viktigaste att forskare inom läkemedelsindustrin och inom den akademiska forskningen samlas för att ta fram nya antibiotika. För att här finns det så stora vetenskapliga utmaningar, och det är bråttom alltså. För här måste man hitta ett helt nytt förhållningssätt , ett helt nytt system, där man samverkar, precis som man gjorde på 1940-talet när man började ta fram penicillin, säger Otto Cars, chef för det internationella nätverket ReAct som arbetar mot antibiotikaresistens.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".