Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Våldsutsatta kvinnor fortsätter att utvisas

Publicerat torsdag 31 maj 2012 kl 16.37
"Sverige bör ha tydliga undantagsregler för sådana fall"
(4:13 min)
I väntan på uppehålstillstånd upplever många kvinnor våld. Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX

Den så kallade tvåårsregeln kommer även i fortsättningen att gälla för majoriteten av de våldsutsatta kvinnor som väntar på ett permanent uppehållstillstånd i Sverige. Det efter att Riksdagen igår sade nej till de motioner som krävde översyn av tvåårsregeln i utlänningslagen.

Några ändringar i Migrationsverkets och Migrationsdomstolens hantering av dessa fall är alltså inte aktuella. Regeln som säger att en relation bör pågå i två år för att även de som upplever våld i dessa relationer ska få stanna i landet, är i kraft och enligt en tolv år gammal proposition kommer undantagen även i fortsättningen att gälla och ges till de fallen där våldsamhet eller allvarlig kränkning bedömts som allvarliga. Men kritiska röster vittnar om godtyckligheten vid tolkningen av fallen.

Mats Pertoft (MP) som i 15 år arbetat med kvinnor som blivit utsatta för våld har undertecknat en av motionerna som krävt en tydlig ändring i regeln, och han är missnöjd.

– Alltså jag är naturligtvis besviken över att motionen inte bifalls. Men vi från Miljöpartiets sida håller ju också på att förhandla med regeringen om bland annat dessa frågor och att vi lade motionen i höstas var ju för att trycka ytterligare, att ännu mer poängtera hur viktigt det är att just dessa kvinnor som har kommit till Sverige och utsatts för hemska övergrepp samt kommit ifrån sina män som har burit sig svinaktigt åt,  inte får riskera utvisning på grund av dessa skäl.  

Förutom Mats Pertofts parti, Miljöpartiet, är det Vänstern, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna som genom tiderna krävt och kräver en ändring och översyn av tvåårsregeln. De mest högljudda kritikerna anser att tvåårsregeln i praktiken fungerat som ett stöd för de män som utnyttjat och misshandlat sina till Sverige nyinflyttade partners. Och det handlar om tusentals fall.

Bara under 2009 sökte 552 kvinnor med tillfälligt uppehållstillstånd för familjeanknytning stöd hos kvinnojourer. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) misstänker att mörkertalen är stort.

Regeringen sa redan för sex år sedan att man bör se om lagstiftningen ger ett tillräckligt skydd i dessa fall, men det var först i fjol som man tillsatte en utredning med uppgift att undersöka omfattningen av det våld som drabbar kvinnor som väntar på uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Utredningen, som är på gång, har dock inget uppdrag att föreslå undantag i lagstiftningen, påpekar Mats Pertoft som är en av de parlamentarikerna som vid flera tillfällen under tjugohundratalet hoppats och trott att undantagen är på plats.

– Jag trodde att det var klart. Att vi i Sverige hade tydliga undantagsregler för sådana fall. Men det har visat sig i praktiken att så här är det inte. De som måste ta ansvar för det här och den skärpta praxisen - det är ju regeringen. Det är regeringen som borde ha sett till att det blir klart. Att dessa kvinnor som faktiskt har lurats hit av svinaktiga män måste ha en fristad här i Sverige. Det måste bli helt tydligt. Vi får inte svika dem, säger Mats Pertoft.

Riksdagen förtydligade igår att man vill avvakta utredningen. Miljöpartiet accepterar det, och de övriga ur oppositionen, i synnerhet socialdemokraterna, riktar sin kritik som inte heller kringgår Mats Pertofts parti.

Miljöpartiet som har ju ingått ett samarbete om migrationspolitiken med regeringen tvingas nu svara på frågan när de förväntas driva genom sina frågor. En av de handlar just om förslaget av den lagändring som kommer att ge undantag av tvåårsregeln till skydd för alla som i en relation blir utsatta för våld.

– Alltså vi har sagt att vi vill ha våra frågor in i höstbudgeten. Vårt samarbete bygger på att vi får en leverans från regeringens sida och det förväntar vi oss att det kommer, säger Mats Pertoft (MP) en av de som undertecknat motionen och krävt en lagändring vilket Riksdagen igår alltså sade nej till.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".