Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ett år efter Utöya

"Breivik har påverkat främlingsfientlig retorik"

Publicerat fredag 20 juli 2012 kl 15.34
"Begrepp som kulturmarxism har smugit sig in"
(5:03 min)
Minnesmärke efter terrorattacken på Utöya, där 69 människor sköts ihjäl. Foto: Morten Holm / Scanpix NORGE / SCANPIX

Terrordåden i Norge för ett år sedan har inte minskat stödet för de främlingsfientliga organisationerna i Sverige. Men trots att de tagit avstånd från Anders Behring Breiviks handlingar så lånar de ändå begrepp från hans manifest, och de har inte ändrat sin retorik gentemot muslimer och invandring, säger Daniel Poohl, chefredaktör på tidskriften Expo.

– De har ändrat sig förvånansvärt lite. Jag kan se att Sverigedemokraterna har blivit lite mer försiktiga generellt, även om det där är på väg att gå tillbaka igen, till det som var innan. Man kan också notera att begrepp som Breivik använder sig av faktiskt har smugit sig in i det här språkbruket. Det var ingen som pratade om "kulturmarxister" innan vi fick läsa Anders Behring Breiviks manifest, där han pratar om "kulturmarxismen" som nåt slags ideologi. Idag är det ett begrepp som återkommer hela tiden. Så, Breivik har faktiskt på det sättet påverkat retoriken i den riktningen att fler och fler låter som honom, säger Daniel Poohl, chefredaktör på tidskriften Expo, känd för sin granskning av rasistiska- och främlingsfientliga rörelser i Sverige.

Sverigedemokraterna tappar inte stöd, men däremot har partiets framfart stoppats efter terrordåden i Norge - de växer inte, säger Daniel Poohl, och konstaterar detsamma om de mindre men radikalare främlingsfientliga grupperna i Sverige. 

Ja, det har nu gått ett år sedan Anders Behring Breivik den 22 juli förra året detonerade en mycket kraftig sprängladdning i Oslos regeringskvarter där åtta människor dog. Därefter begav han sig till ön Utöya utanför Oslo där det norska socialdemokratiska ungdomsförbundet AUF hade sitt traditionella sommarläger med över fem hundra deltagare. Utklädd till polis gick han omkring på ön och sköt ihjäl människor. Skrämda ungdomar som hört skotten sprang mot den polisutklädde Anders Behring Breivek, helt ovetande om att det var han som var mördaren. Sammanlagt föll 69 människor för Breiviks kulor på Utöya och många skadades.

En av dem som var på plats på ön var vänsterdebattören Ali Esbati. När han liksom många andra insåg vad som hände simmade han ut i havet. Han berättar om den syn som mötte honom efter att han simmat i land igen, strax efter att skottlossningen hade upphört.

– När jag kom över på fastlandet, där var det liksom ett inferno av känslor och ljud. Folk som skrek ut sin frustration, folk som grät, folk som var tysta, folk som  kramade om varandra. Det var en overklig känsla och samtidigt en väldigt stark påminnelse om att det här har drabbat väldigt många. De saknade sina kamrater och letade efter dem, säger Ali Esbati.

Massakern på Utöya skakade inte bara Norge. Händelsen blev en världsnyhet och fick fart på diskussionerna om invandring, attityden till muslimer och försvaret av demokratin. Så även om massmorden inte påverkat stödet för de främlingsfientliga rörelserna så har den allmänna opinionen påverkats starkt, säger Daniel Poohl på Expo.

– Massmorden på Utöya har framför allt påverkat antirasismen.  Massmorden har framför allt gjort att människor har fått upp ögonen för rasismens och intoleransens yttersta konsekvenser. Det tror jag är den största förändringen.

Under rättegången mot Anders Behring Breivik kom det bland annat fram att Ali Esbati och hans gravida fru hade varit ett av Breiviks måltavlor på ön Utöya. Esbati var själv på rättegången och såg Breivik på nära håll och lyssnade på honom. Att stora delar av rättegången hölls inför öppen ridå ser han som något väldigt positivt.

– Jag tycker att det har varit bra. I huvudsak tycker jag att det var viktigt att det här stora traumat får belysas från många olika håll under mycket lång tid. Jag tror att det gör att fler också har förhållit sig till det, kanske funderat över hur det här kunde ske och vad det har för betydelse för vår samtid, säger Ali Esbati.

Rättegången mot Anders Behring Breivik pågick i 10 veckor och domen kommer den 24 augusti. Under processen har det kommit motstridiga utlåtanden om hans psykiska tillstånd och tillräknelighet. Men Daniel Poohl på Expo tycker inte att det har någon betydelse om Breivik förklaras som psykiskt sjuk galning eller ideologiskt driven terrorist.

– Jag menar att du kan vara både ideologiskt driven och galen, samtidigt. Det är fullt möjligt att vara det. Om rätten betraktar honom som "icke-tillräknelig", att han ska ha psykisk vård, att allt han gjorde då bara vara en galen mans verk som inte på något sätt var grundat i en ideologisk uppfattning, det tror jag blir farligt.

– Samtidigt så tror jag att även om han döms till fängelse så måste vi vara medvetna om att det inte är så att alla som är kritiska till invandring går ut och mördar människor. Utan att det finns andra delar i Anders Behring Breivik, bortsett från hans ideologi, som gör det möjligt för honom att begå den här typen av dåd, säger Daniel Poohl, chefredaktör på Expo.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".