Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Oenighet om vad som ryms inom Pridefestivalen

Publicerat lördag 28 juli 2012 kl 09.00
"Pride är ju politiskt"
(4:54 min)

På tisdag inleds årets Pridefestival i Stockholm. Men dagarna innan festivalen börjar har det uppkommit en mediediskussion om hur politisk festivalen ska vara. Oenigheten om vad och vem som egentligen ryms inom Pride har ökat, och aktivister har protesterat mot att till exempel polisen, Migrationsverket och Försvaret deltar.

– Försvarsmakten och militarism motverkar ett öppet samhälle där människor kan få älska vem de vill, kan få vara den de vill. Försvarsmaktens deltagande i Pride utesluter ju andra personers deltagande - personer som har flytt från krig, personer som har upplevt övergrepp från militären, och då inte kan vara bekväma eller känna sig säkra i en sån parad där det går uniformerade militärer, säger Cattis Laska som är aktivist i det antimilitaristiska nätverket Ofog.

De senaste åren har allt fler yrkesgrupper börjat delta i Prideparaderna iklädda arbetskläder, för att manifestera att det är okej att vara hbtq inom yrken där det traditionellt sett inte varit så accepterat. För fyra år sedan beslutade exempelvis Försvarsmakten att Pride inte är att betrakta som politisk demonstration, och det är därför okej att bära uniform.

I förra årets parad i Stockholm blev personer i Försvarsmaktens sektion omringade av aktivister från det antimilitaristiska nätverket Ofog - de höll upp plakat bakom de som gick i sina uniformer, med budskap som "jag är lika bra på att döda som straighta soldater", och "mitt jobb dödar". 

– Det upplevdes ju naturligtvis som ett väldigt påhopp och väldigt inkräktande på den enskilde personen, och som jag förstår det så blev folk väldigt illa berörda, säger Johan Hamnegård, ordförande i föreningen Hof- homo, bi och transpersoner i försvaret.

Alf Kjellen, festivalchef för Stockholm Pride, säger att Pridefestivalen är en arena för debatt och diskussioner, där alla inte är överens, men det är okej att tycka olika. Alla som stödjer Prides värderingar är också välkomna att delta i paraden, om man respekterar de andra i paraden. Föreningen Stockholm Prides roll är att ordna en mötesplats för de olika diskussionerna, säger han. 

– Pride är ju politiskt. Allt man gör är ju politiskt på ett eller annat sätt. Och vad vi gör är ju att möjliggöra olika politiska diskussioner från olika delar av samhället och olika delar av hbtq-communityt. Och det gör vi ju genom att vi har allt från öppna moderater till vänsterpartister här. Vi har de som gillar det ena och de som gillar det andra, och här kan de mötas och diskutera, och frågor kan väckas. Så på så sätt är ju Pride som fenomen betraktat väldigt politiskt, säger Alf Kjellen.

Runt om i Sverige arrangeras också flera andra Pride- och hbtq- festivaler, och där har det blivit tydligt att det finns en splittring när det gäller vad och vilka som ska rymmas inom en pridefestival. Migrationsverket tvingades avbryta ett seminarium under Göteborgs hbtq-festival förra året, efter att ha motarbetats av en grupp aktivister som inte tycker att de har där att göra. Kristdemokraterna har kritiserats för sitt deltagande i Stockholm Pride, och när Uppsala Pride - som inte har samma arrangör som Stockholm Pride - arrangerades i år så var inte Folkpartiet och dess ungdomsförbund, LUF, välkomna att delta.  Och förutom militärer har poliser också utsatts för motdemonstrationer i paraden.

Ordföranden för föreningen för homo, bi och transpersoner i försvaret, Johan Hamnegård, har respekt för att det finns de som inte tycker om till exempel Försvarsmaktens verksamhet, men menar att det här är fel sätt att framföra kritiken på.

– Man måste naturligtvis ha respekt för den åsikten. Den diskussionen kan ju alltid föras, om försvarsmaktens existensberättigande eller verksamhet, men det innebär ju inte att man måste direkt kränka en annan individ för att yttra sin åsikt, och det behöver ju inte den här organisationen göra heller. Det känns inte rimligt att hoppa på enskilda företrädare. Speciellt inte i den här situationen, i Prideparaden, som ju kan vara ett långt steg att ta för den enskilde i sig, säger han.

Men Catti Laska från Ofog menar att det här handlar om kritik mot Försvarsmakten som myndighet, inte mot den specifika personen som går i paraden.

– Det handlar inte om att de här personerna i militären, eller i Migrationsverket eller polisen, som är andra myndigheter som också begår övergrepp mot mänskliga rättigheter - det handlar inte om att de personerna inte ska delta i Pride, eller i Prideparaden, utan det handlar om att de går där och gör reklam för myndigheter, och vill rekrytera fler soldater till exempel. Om de skulle gå som civila - det har inte vi någonting att säga om, säger hon.

Festivalchefen Alf Kjeller poängterar att Pride just är en arena för olika åsikter - och att de som festivalarrangörer inte står för en åsikt, utan för att skapa en arena för dessa diskussioner. 

– Alla har ju sin Pride, och det är det som är så roligt. Alla som går i paraden, alla 45 000, de har ju sin Pride. Så det finns ingen rätt Pride, och det finns ingen fel Pride.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".