Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Allt fler anmäler hatbrott mot transpersoner

Publicerat torsdag 2 augusti 2012 kl 09.17
"Man får höra "jävla transa" samtidigt som man blir utsatt"
(2:51 min)
Foto: Ida Eklund/Scanpix

Transpersoner är en grupp i samhället som är extremt utsatt för våld och trakasserier, det märks på RFSL:s brottsofferjour. Och medan hatbrottsanmälningarna mot homosexuella har minskat det senaste året, så har anmälningarna om hatbrott mot transpersoner ökat, enligt Brottsförebyggande Rådet. 

Mellan 2010 och 2011 ökade anmälningarna om hatbrott mot transpersoner från 31 till 52 anmälningar, enligt Brå. Men mörkertalet är stort, menar Sofia Kuno som är projektledare på RFSL:s brottsofferjour.

– Det är ju ett enormt mörkertal, det kan vi helt klart säga, för ca 50 motsvarar ju verkligen inte verkligheten utan det är långt många fler, säger hon.

Hatbrott mot transpersoner, eller transfobiska motiv till hatbrott, har bara funnits som brottsrubricering sedan 2008, trots att könsöverskridare länge varit en utsatt grupp för våld och trakasserier. På RFSL:s brottsofferjour kommer minst 15 procent av samtalen från transpersoner, och förövaren är ofta en bekant, en granne eller en partner, som vill kränka, säger Sofia Kuno.

– Samtidigt som man blir utsatt för något får man höra "jävla transa" eller "jag slår inte tjejer med du är ingen riktig tjej"!

Men det är inte bara vanligt att just transpersoner utsätts för våld. Våldet med transfoba motiv är också särskilt allvarligt, säger Sofia Kuno.

– Vi ser upprepade gånger att om någon utsätter någon annan med de här motiven så vill man oftast skrämma och markera mot gruppen i sig och om man tittar på fysiskt våld så är det oftast väldigt mycket och upprepat våld vid tillfället. Man slår och sparkar och kommer tillbaka, men sedan handlar det också om samhällets bemötande.

Men mycket få vågar anmäla, av rädsla för ett kränkande bemötande av polis, vård och rättsväsende, säger Sofia Kuno.

– De som hör av sig till brottsofferjouren, till skillnad från andra brottsofferjourer, så har de flesta inte polisanmält innan man kontaktar oss. Man kan vara osäker på vilket bemötande man får av polis och andra myndigheter och självklart så finns det en kompetensbrist som vi måste göra något åt hos polis och myndighetspersoner.

De få fall som anmäls leder mycket sällan till rättsfall i domstol och ännu har ingen fällts för hatbrott med transfoba motiv. I ett uppmärksammat rättsfall i Örebro nyligen friades däremot en man för våldtäktsförsök mot en transsexuell kvinna. Han fullföljde inte våldtäkten när han förstod att kvinnan var transsexuell. Sofia Kuno menar att det både behövs lagskärpningar, men framförallt ökad kompetens inom rättsväsendet.

– Vi ser behovet av att verkligen öka kompetensen så att det inte blir som i Örebro tingsrätt där lagen skyddar men man väljer att tolka det här på ett skrämmande sätt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".