Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Utsatta stadsdelar föreslås bli nystartszoner

Publicerat onsdag 8 augusti 2012 kl 10.58
" Det skulle hjälpt till mot utanförskap"
(4:58 min)
Rinkeby i Stockholm kan bli en nystartzon. Foto: Maja Lagercrantz/Sveriges Radio.

Regeringen vill skapa fler jobb och locka företag till områden med hög arbetslöshet och låg utbildning - genom att sänka det sociala avgifterna för lokala företag. Regeringens utredare Christer Sjödin lade fram sitt förslag i går och han räknar med ett trettiotal nystartszoner där företag förväntas kunna ge fler personer jobb.

– De områdena som kommer att kalla sig nystartarzoner - det är områden där man idag har en hög arbetslöshet, man har en hög andel försörjningsstöd och man har en låg utbildningsnivå. Och det här sammanfatattar man i det som kallas för utanförskap.

Nystartszoner föreslås alltså bli de utsatta stadsdelar som har fler än 4000 invånare där andelen sysselsatta understiger 44 procent, där andelen socialbidragstagare överstiger 7 procent och där andelen utan gymnasieexamen överstiger 31 procent. Dessa zoner skulle hjälpt till att komma till rätta med en del av de här problemen, menar regeringen.

Mindre kostnader för arbetskraft ska stimulera företag att etablera sig, eller, i fall de redan är etablerade, att de anställer fler personal.

– Alltså företag som finns i en sådan zon och som bedriver verksamhet i en sådan zon och har minst en fjärdedel av personalstyrkan bosatt i en sådan här zon ska få göra avdrag från socialavgifterna. Det betyder att man sänker socialavgifterna till 10 procent drygt. Och det blir ett avdrag med ungefär 20 procent.

Det handlar om mindre företag med upp till 49 anställda, eller med en omsättning under 83 miljoner kronor. Dessa skulle där inom zonerna kunna få kraftigt sänkta arbetskostnader i upp till sju år. Avdrag av socialavgifter föreslås ligga på max cirka 70 000 kronor per anställd och år och per företag på 3,4 miljoner kronor.

Och enligt utredaren Christer Sjödin skulle nystartszonerna kosta statskassan mellan 100 och 120 miljoner om året. Något som i längden ändå bör löna sig.

Men förslaget har redan väckt negativa reaktioner och de har kommit från båda kanter i svensk riksdag.

– Nackdelarna som vi ser det är ju främst det här att konkurrensen påverkas. Alltså det kommer att finnas företag som för göra avdrag medan det finns företag i närområdet som inte kommer att få göra avdrag och det är ju naturligtvis ett problem men samtidigt är det ett problem som det inte finns någon lösning på. Om man vill ha den typen av zoner då får man också försöka leva med det problemet.

Liknande system finns redan i Frankrike och Italien och utredningsgruppen har framförallt tittat närmare på Frankrike där man testat vad de kallar "Skattefria Urbana områden". Landet införde 44 ekonomiska frizoner på 90-talet och kritikerna menar att systemet visade sig vara dyrt, stigmatiserande för dem som bor i de redan utsatta områdena, och oeffektivt dvs det har inte skapat så många nya jobb. Särskilde utredaren Christer Sjödin talar själv om blandade erfarenheter.

– Det finns både positiva och slutsatser som inte är riktigt lika positiva. Men vad det beror på är lite svårt att säga Alltså en del av förklaringen till att ökningen av antalen arbetstillfällen inte varit så stor som man hade hoppats på kan bero att det har varit kriser i både den nationella ekonomin och i världsekonomin under den tiden också: Det är väldigt svårt att ge den entydliga förklaringen till varför sådant här inte lyckas - eller att det lyckas, säger Christer Sjödin som alltså menar att de negativa erfarenheterna inte bör skrämma Sverige.

Förslaget går nu ut på remiss till myndigheter och organisationer inom landet. Efter att det passerat där kommer det att beredas i departementet. Det blir en lång väg tills en så kallad lagrådsremiss skickas till EU-kommissionen för godkännande.

– Det här tar lite tid - beredningen i sig och den beredningen i Bryssel gör att vi tror inte att vi kan komma i gång med det här förrän tidigaste den 1 januari 2014. Och det är den dagen som vi har sett som den dag då det kan tidigast träda i kraft.

Rinkeby framtida nystartszon?

Dikran Dison, glasmästare i Rinkeby. Foto: Sophie Vukovic/ SR International

#text=5225162#i Rinkeby är säker på att nystartszoner skulle gynna småföretagarna i området. Han har i dag två personer anställda, men skulle gärna utöka sin personal med en till.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".