Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Dataspelsberoende ökar under sommarlovet

Publicerat onsdag 15 augusti 2012 kl 12.15
"Några timmar per dag ger sällan bekymmer"
(4:28 min)
Foto: Anders Wiklund/Scanpix.

Sommarlovet är en period då många ungdomar utvecklar dataspelsberoende. Stödföreningar rapporterar att de blir nedringda av oroliga föräldrar till ungdomar som spelar för mycket och det oftast handlar om killar i åldern mellan 14 och 17 år.

Sven Rollenhagen är specialist på dataspelsberoende och han tror att den främsta anledningen till att det händer är just ledigheten.

– De har alltså möjlighet att spela både på kvällar och nätter. Och att föräldrar ibland tycker att det är positivt att barnen gör någonting som de vet vad det är. Man är inte, låt oss säga, och bråkar, slåss, dricker alkohol , röker hasch. Så i början kan många föräldrar tycka att det är bättre att man sitter inne vid dator.

Under sommarlovet har föräldrarna dessutom svårare att sätta gränser och hitta ett motiv till varför man till exempel skall gå och lägga sig tidigt, säger Sven Rollenhagen.

– Och ska man inte upp morgonen därpå och man är 14 eller 16 år då förstår jag varför många föräldrar har svårt att säga varför ska man lägga sig klockan elva eller halv tolv utan då blir det troligtvis många diskussioner som går ut på att barnet säger: nej men jag kan få sitta två timmar till eller tre timmar till. Varför kan jag inte det? - och till slut går många föräldrar med på det. Och sedan kan det bli så att man till slut börjar vända på dygnet, att man faktiskt spelar spel nästan hela nätterna och så sover man på dagarna. Och då grundlägger man både dåliga sömnvanor men också det som ibland kan bli datorspelsberoende.

Det finns ingen statistik om det här. Möjligtvis beror det på att termen "dataspelsberoende" inte är en klinisk diagnos. Men problemet är högst verkligt och Sven Rollenhagen, som har erfarenheter från flera länder, säger att den stora tillgången till datorer självklart spelar en roll för problemets storlek.

– Helt klart så styr ju, tror jag, tillgången till att spela hur många i en befolkning som får möjlighet att få problem. Ungefär som tillgång till alkohol, tillgång till droger osv. Och det kan man säga att Sverige och även Amerika och många andra rika länder har ett helt annat läge mot ett fattigt land där man t ex har problem med att få mat på bordet för dagen.

Som förälder är man oftast osäker på om ens barns spelande ligger inom gränsen för det normala. Vilka tecken bör man egentligen vara uppmärksam på?

– Ja det är olika bitar. Den ena är naturligtvis tidsmängden. Dvs om en ung person sitter någon timme eller några timmar per dag brukar sällan ge några bekymmer. Men märker man att det blir mer och mer tid och att man väljer bort allt annat i livet dvs. jogging, att umgås med kompisar ute, gå på bio men även hygien, läxläsning och annat - att det till slut faller bort - ja, då ska man självklart ta tag i det hela.

Ju tidigare desto bättre gäller i alla situationer när man söker hjälp, och ifall barnet förnekar problemet och inte vill möta terapeuter då kan föräldrarna göra det själva. Ofta är det de eller syskon som först kontaktar mig och söker råd, säger Sven Rollenhagen. Det är de som först märker att något är fel.

Och nu när sommarlovet är slut och skolan börjar kan man försöka hjälpa ungdomarna genom att be dem att trappa ner, spela t ex varannan dag och gå ut lite oftare.

– För vi ska ha det klart för oss att förutom spelen som i och för sig är roliga kan det att sitta inne i ett mörkt rum också skapa ett depressionsliknande tillstånd hos unga människor. För att det att inte vara fysiskt rörlig och missa solljus sänker serotoninnivåerna i våra kroppar. Så det är också en fara i sig som är bra att försöka motverka genom att framför allt få unga människor att gå ut.

Det går förstås att spela många spel utan att utveckla ett allvarligt beroende, säger Sven Rollenhagen. Att spela spel ska vara som det var tänkt från början - roligt och nyttigt.

– Självklart finns det mycket positivt i att man spelar spel. Det är roligt och det främjar kontakten mellan olika människor från olika länder, det ökar simultanförmågan osv, så det finns plus och minus med spel. Och jag tror att det är jätteviktigt att vi skapar en nyanserad diskussion och debatt kring det här så att vi inte hamnar i att man målar upp att till exempel jag som är behandlare skulle vara mot spel. Det är jag inte - jag spelar själv och tycker att det är jättekul de timmar jag ägnar mig åt det. Så jag har ingenting emot att unga människor spelar spel. Men man ska göra det med måtta förstås så att livet går ihop.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".