"Skolavreglering skapar antidemokratiska tankar"
Det är skolans avreglering som ligger bakom framväxten av antidemokratiska värderingar bland unga vuxna i Sverige. Det kontroversiella slutsatsen drar två forskare från Göteborg, sedan de analyserat en enkätundersökning där var fjärde tillfrågad ung person inte tyckte att det så viktigt att få leva i en demokrati.
Låg utbildningsnivå i sig kan inte förklara de här attityderna, säger en av forskarna Staffan I. Lindberg.
– Vi har alltid haft unga med låg utbildning i Sverige så det är inget nytt. Det som är nytt är att de har andra värderingar. Och då är frågan: vad är det med utbildningen som har förändrats under de sista 20-25 åren.
Tre reformer förändrade den svenska skolan i grunden: kommunaliseringen, det fria skolvalet och den fria etableringen av friskolor. Nu har Sverige det mest liberaliserade skolsystemet i världen tillsammans med Chiles efter Pinochet, säger forskaren Staffan I. Lindberg. England, USA och Australien till exempel, har ett mycket mer reglerat skolsystem, säger han.
Och enligt honom så är det de här reformerna som har lagt grunden för allt mer av odemokratiska värderingar. Förändringarna har lett till en oerhörd segregering och utslagning inom skolan redan på grundskolenivå, säger han. En stor grupp av unga upplever att de befinner sig i ett system där de döms ut på förhand. I dag har en marknadsprincip ersatt den princip som var vägledande i reformerna av skolväsendet från 40-talet och framåt: allas rätt till likvärdig och högklassig utbildning.
– Alltså man har skapat ett marknadssystem som bygger på skillnader. Vissa skolor ska vara bättre, andra ska vara sämre. Och det är grunden för att man ska kunna välja skola. Då ska föräldrarna välja de bättre skolorna och sätta sina barn där. Och de dåliga skolorna ska dö eller tvingas att höja standarden. Men det har inte hänt det fungerar inte så. Människor fungerar inte som ekonomernas teoretiska modeller och ekvationer.
De som flyttat sina barn till de bättre skolorna är själva bättre utbildade, har en högre socialstatus och har kraft att utnyttja valfriheten. Många andra barn som skulle ha behövt en bättre skola, men har lågstatusföräldrar med låg utbildning, blir kvar i de sämre skolorna, säger Staffan I. Lindberg.
– Det är de som senare har de ofullständiga grundskolebetygen eller bara får grundskola och sedan inte kommer vidare och som vi ser i den här undersökningen har fått de antidemokratiska värderingarna.
Var femte svensk mellan 18 och 29 år kan tänka sig att sälja sin röst. Var fjärde tycker inte det är så viktigt att få leva i en demokrati. Och nästan var tredje anser att det vore bra eller mycket bra om Sverige styrdes av en stark ledare istället för demokrati. Det var några av resultaten från den svenska delen av en värderingsundersökning, World Value Survey, som genomfördes 2011.
Och det är de resultaten som Staffan I. Lindberg och hans statsvetarkollega Richard Svensson har analyserat i en ny bok. En bok som snabbt blivit ifrågasatt och vars författare anklagats för att inte ha belägg för sin slutsatser, bland annat av Sanna Rayman på Svenska Dagbladets ledarredaktion.
Men Staffan I. Lindberg säger att de har försökt att hitta förklaringar på annat håll: i den rådande ekonomiska krisen, invandring från icke-demokratiska länder eller att det skulle handla om ansvarslös ungdomlig radikalism. Men istället fann de skolans avreglering - ett system där många döms ut på förhand, hävdar Staffan I. Lindberg.
– De säger att: ”Vi är ett B-lag. Vi räknas inte. Vi har inte en chans. Vi går i den här skolan och det är ingen idé att plugga för att ingen kommer att komma någonstans i alla fall. Vi är körda från början.” De vet om det. Och de vet också vilka som har skapat systemet som ska slå ut dem. Det är politikerna från alla politiska partier i vår demokrati, som är demokratiskt valda. Och vad spelar det för roll att ha en demokrati för mig?
För ungdomarna är inte det viktiga vad som sägs, utan vad som görs, säger Staffan I. Lindberg.
– Det handlar inte om vad det står om demokrati i skolböckerna. Och det handlar inte om att prata om att demokratin är fin och viktig. Det handlar om vad de upplever varje dag.
Det som oroar är också att ungdomarnas åsikter med all sannolikhet kommer att följa dem genom livet.
– Ja, det är problemet. Alla tidigare studier av åldersgrupperna när man följer de över en livscykel visar att sådana grundläggande värderingar som syn på diktatur och demokrati tenderar att hänga kvar. De tenderar att formas under unga år och sedan inte förändras så himla mycket. Och det är det som gör effekten allvarlig för att det är svårt att ändra på den igen.
I slutändan skulle det kunna påverka hela samhället negativt, säger Staffan I. Lindberg.
– Det kan det göra. Om man nu inte gör någonting åt detta och sedan fyller på med nyare generationer som får liknande attitydprofiler. Då blir det så att vi snart får en betydande del av befolkningen som inte tycker att demokrati är så viktigt.
Intervjuer av Kris Boswell.
Undersökningens titel är Rösträtt till salu. Det nya hotet mot demokratin.
