Orättvis betygssättning trots nationella prov
De nationella proven i skolan har inte gjort betygssättningen mer rättvis, trots att de kostar 150 miljoner kronor om året. Den slutsatsen drar Skolinspektionen, som kontrollrättat 94 000 nationella prov under tre år, och på fredagen lämnar sin slutrapport till regeringen. Skolinspektionen vill ha enhetliga tvingande regler för skolorna.
Fortfarande gör lärare vitt skilda bedömningar, för vissa provdelar gäller det 45 procent av alla omrättade prov. Arletta Plunkett på Skolinspektionen har lett projektet med omrättningen, och hon efterlyser nu enhetliga tvingande regler för skolorna.
– Vi vet att det finns exempel där skolorna har testat olika arbetsmetoder, som att de försökt sambedöma med skolorna i grannskapet eller att de suttit ner kollegialt på skolan och gjort bedömningar. Det görs olika försök, men jag tror att det som krävs är en mer samlad insats där man säger att alla ska göra på samma sätt. Hittills har det skett på frivillig basis, säger Arletta Plunkett.
Allra störst är skillnaderna i delprov där det inte finns något tydligt facit, där eleverna ger sina svar i uppsatsform. Skolinspektionen föreslår att de delarna helt lyfts ut från de nationella proven. Men om regeringen ändå vill ha kvar uppsatsdelarna krävs en rad åtgärder, säger Arletta Plunkett. Lärarna måste få tydligare bedömningsanvisningar med minskat tolkningsutrymme, och deras kompetens måste höjas.
– Vi tycker att lärarna borde ha en löpande utbildning i bedömning, både i grundutbildningen och kontinuerligt under sitt yrkesliv. För att vara mer objektiva i sin bedömning bör man också ha ett rättningsförfarande där elevens identitet inte är känd.
Det absolut vanligaste i kontrollrättningen var att omrättarna satte lägre betyg än elevernas egna lärare. Innebär det att svenska elever får högre betyg än de är värda?
– Avvikelserna förekommer i bägge riktningarna, även om det stämmer att de negativa överväger. Men nationella prov utgör bara en del av det underlag lärarna använder i betygssättningen. De är inte betygssättande, och då får man hoppas att lärarna även använder andra underlag för att sätta betyg, säger Arletta Plunkett.
När nu omrättningen visat att de nationella proven inte gör betygssättningen mer rättssäker, är de då värda alla pengar och studietimmar som läggs på dem? I den finska skolan till exempel, som ofta lyfts fram som framgångsrik, har man inga nationella prov alls. Arletta Plunkett tycker ändå proven bör finnas kvar.
– Man får komma ihåg att nationella prov också utgör ett underlag för lärarna att bedöma i vilken utsträckning eleven uppnått kunskapsmålen i läroplanen. För det ändamålet är de ett värdefullt verktyg för lärarna. Som en del i underlaget bör de finnas, men sedan är det en annan fråga om de ska användas som sker nu, säger Arletta Plunkett, projektledare Skolinspektionen för omrättningen av nationella prov.
