Oväntad men efterfrågad räntesänkning
Riksbanken sänker den viktigaste styrräntan, reporäntan, med 0,25 procentenheter till 1,25 procent. Trycket mot Riksbanken att sänka räntan har varit hårt och såväl näringsliv, fack och debattörer krävt en sänkning för att få fart på Sverige ekonomi. Ändå var torsdagens sänkning oväntad.
– För marknaden var sänkningen en överraskning. Vi har trott på en sänkning på grund av att under de senaste veckorna, månaderna sett allt tydligare tecken på att svensk ekonomi och tillväxt är på väg nedåt i linje med den utveckling man haft i omvärlden, och inte minst i Europa. Så vår bedömning är att givet tillväxt- och inflationsutsikter var det rätt att sänka räntan, precis som de gjorde i dag, säger Jussi Hiljanen, chef för ränteanalys på banken SEB.
Att så många ropat efter en räntesänkning är på grund av de dystra ekonomiska utsikterna. Det sker just nu nästan ingen tillväxt alls, och en räntesänkning behövs alltså för att få igång tillväxten i svensk ekonomi.
– Man ser ju större och större tecken på en avmattning av tillväxten. Vi kommer även i Sverige få se att tillväxten kommer att gå ner. Mot den bakgrunden är det väl motiverat att räntan sänks också givet de inflationsutsikter som man har. Det är en låg inflationsmiljö, så inflation är inget hot.
Reporäntan är Riksbankens främsta styrmedel för att påverka ekonomisk tillväxt och inflation, alltså den allmänna prisstegringen i samhället. Riksbankens inflationsmål är att priserna ska öka med max 2 procent om året, och just nu ligger inflationen långt under det.
En räntesänkning förväntas få igång exportindustrin som är svag just nu, särskilt i kombination med att kronan är så stark.
På torsdagen kom siffror från Exportrådet att exporten är sämre än väntat, och Exportrådet har därför skrivit ner sin prognos. Svensk export väntas nu växa med bara 1,5 procent i år och 2,5 procent nästa år, enligt Exportrådets prognos. Tidigare prognos låg på 2 respektive 4,5 procent.
Men en sänkning av styrräntan förväntas alltså ha positiva effekter på exporten. Även arbetslösheten förväntas bli lägre med en lägre ränta. Men dagens räntesänkning räcker inte, säger Jussi Hiljanen.
– 25 punkters sänkning gör ingen jätteskillnad, det måste man erkänna. Men vi tror att vi kommer att se en sänkning till i år. Dels bidrar det förhoppningsvis till bättre sentiment i ekonomin, och kanske också gör att kronan inte fortsätter sin förstärkning i den takt som den haft den senaste månaden, säger Jussi Hiljanen.
Sentiment är ett ord som dyker upp allt oftare inom ekonomin. Det handlar om förväntningar eller vilken känsloinställning företagen eller konsumenterna har. Vilken framtidstro vi har till ekonomin helt enkelt. För oss konsumenter är den tydligaste effekten vi ser av en räntesänkning att boräntorna sänks och därmed boendekostnaderna.
– När man sänker räntan förväntar sig konsumenterna att deras räntekostnader ska gå ned. De kan i sin tur göra att man får lite mer pengar över att spendera på annat än att betala boräntor. Det är en konkret förklaring på hur räntesänkningar kan på marginalen i alla fall förbättra sentimentet bland konsumenter, säger Jussi Hiljanen, chef för ränteanalys på banken SEB.
